Hälsofrämjande ledarskap handlar om att skapa bra arbetsvillkor för sina medarbetare. Andrea Erikssons doktorsavhandling tar upp vad som behövs för det.
Andrea Erikssons avhandling handlar både om vad ett hälsofrämjande ledarskap innebär, och vilka förutsättningar chefer har för att utveckla ett sådant ledarskap.
– Jag vill trycka på vilka förutsättningar det finns för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Det är tuffa villkor för att vara chef i en kommunal verksamhet idag, säger hon. Ett hälsofrämjande ledarskap kan definieras som ett ledarskap som arbetar för att skapa en hälsofrämjande arbetsplatskultur, menar hon.
– Och det är viktigt att de anställda blir delaktiga i att utveckla arbetsplatsen i en sådan hälsofrämjande riktning, säger hon. Ett hälsofrämjande ledarskap kan delas upp i två delar, menar Andrea Eriksson, som är doktor i folkhälsovetenskap på KTH.
Dels handlar det om de egenskaper en chef har; att till exempel visa omtanke mot sina medarbetare eller inspirera dem till att se meningen med arbetet. Ett hälsofrämjande ledarskap handlar också om hur man organiserar arbetet, att bedriva ett utvecklingsarbete och ha strukturer för att följa upp och utvärdera den verksamhet man ansvarar för.
– Det handlar också om hur man bedriver det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Andrea Eriksson.
Fyra stadsdelar i Göteborg
Andrea Eriksson har studerat arbetsplatser och ledarskap inom både privat och offentlig sektor under arbetet med sin avhandling. Hon har bland annat tittat på hur fyra stadsdelar i Göteborg arbetade med att utveckla ett hälsofrämjande ledarskap, och följt ett projekt mellan nio kommuner i en region där de samarbetat för att skapa ett mer hälsofrämjande ledarskap.
I de fyra stadsdelarna i Göteborg gick en grupp förvaltningschefer och enhetschefer igenom ett ledarskapsprogram, där de arbetade i grupper med ett material om hälsa i arbetslivet. I slutet av programmet gjorde de upp handlingsplaner för hur de skulle integrera ett hälsofrämjande perspektiv i det dagliga arbetet som chef. Det fungerade lite olika bra.
– Där de kunde hitta bra och fungerande ledningsgrupper, och stöd hela vägen upp till HR och administration – där fungerade det ganska bra. Men alla hade inte de förutsättningarna, säger Andrea Eriksson.
I den region där flera kommuner samverkade för att arbeta med hälsofrämjande ledarskap uppstod flera frågetecken på vägen, menar Andrea Eriksson. Bland annat fanns det ingen med i gruppen som hade specialkunskaper i ämnet.
– Jag tror det är viktigt att ha med en representant från företagshälsovården och andra aktörer som kan hälsa, annars riskerar man att hänfalla åt rena tyckanden, säger hon.
Utveckla jobbet hälsosamt
Resurser var viktigast
Rollfördelningen och frågan om vem projektgruppens deltagare egentligen representerade var också oklar. Var det den verksamhet som man kom ifrån? Eller bara sig själv som chef? Hur de skulle organisera arbetet i samverkansgruppen var inte heller klarlagt från början. Alla dessa frågor tog mycket tid och energi att reda ut.
– Det fanns också en dold agenda som visade sig efter ett tag, säger Andrea Eriksson. Det skulle ju handla om hälsofrämjande ledarskap, men kom att handla mer om bra ledarskap i största allmänhet. Det tolkar jag som att det fanns för lite resurser i de små kommuner som deltog, att arbeta med ledarskapsutveckling i allmänhet.
Frågan om resurser var alltså en faktor som letade sig in i alla de projekt om hälsofrämjande ledarskap i kommuner som Andrea Eriksson studerade. Hon är egentligen inte överraskad.
– Det är kvinnodominerade arbetsplatser, och tidigare forskning visar att chefer har sämre förutsättningar för att arbeta med hälsofrämjande ledarskap inom de sektorerna. Många av cheferna har till exempel ansvar för väldigt många medarbetare. Det gäller både kvinnliga och manliga chefer inom dessa sektorer. Hennes slutsats är att det idag finns en ganska bra kunskap om hur man kan arbeta hälsofrämjande med en arbetsplats. Men många chefer har inte förutsättningarna för att genomföra det.
På kvinnodominerade arbetsplatser som äldreomsorg och skola är det alltså en viktig fråga hur man kan förbättra arbetsvillkoren för cheferna likaväl som för medarbetarna.
– I slutändan är det en politisk fråga om man vill satsa på bra arbetsvillkor i en kommun, säger Andrea Eriksson.
