Är träning arbete?
Publicerat:29 oktober 2009
Författare:Louise Hertzberg
En undersköterska kan ha lika mycket tung belastning i sitt arbete som en brandman. För brandmän är träning en självklar del av jobbet, för en del undersköterskor är det så, men inte för de flesta. – Det har blivit fler som får möjlighet att träna via jobbet, men utvecklingen går alldeles för långsamt, säger Lars-Åke Almqvist, före detta vice ordförande i Kommunal.
För en brandman är träningen en helt naturlig del av jobbet, kanske till och med något av det heligaste.
– På 28 dagar är det 14 fyspass inlagda för utryckningspersonal, berättar Tomas Öhrn, tillförordnad räddningschef i Sundsvall/Timrå/Ånge.
Tomas Öhrn säger att träningen är en absolut förutsättning för att klara av jobbet.
– Vi utsätts för situationer med stor fysisk belastning. Det är också oss brandmän som andra förlitar sig på. Vi kan hjälpa omsorgen när det handlar om tunga lyft, och exempelvis om ambulansen får ett larm där det krävs att man bär bår långa sträckor i terräng, säger Tomas Öhrn.
Samma på årsbasis
Men han menar samtidigt att även de som arbetar inom vård och omsorg har arbeten som kräver både styrka och kondition.
– Om man slår ut det på ett år så kan det nog vara så att det som arbetar i omsorgen lyfter mer i kilo än vad brandmännen gör.
Det som skiljer är dramatiken i brandmännens arbete – de måste klara hård fysisk belastning - i vissa situationer kan det handla om liv och död. Lars-Åke Almqvist, före detta vice ordförande i Kommunal och engagerad i arbetsmiljöfrågor, tycker inte att det är räcker som förklaring till de olika villkoren i yrkena. Han tror att det handlar om tradition och att omsorgen är kvinnodominerad.
– Precis som att kvinnor mycket oftare får deltidsanställningar så har de mycket sämre möjligheter för träning.
Lars-Åke Almqvist tycker ändå att det har blivit bättre, fler får tillgång till träningslokaler och motionspass och fler får också möjlighet att träna på arbetstid. Det sistnämnda kan vara extra viktigt för kvinnor.
– Kvinnor tar ett annat ansvar för hem och familj, så de har svårare att få tid att träna.
För två år sedan tog Kommunal hjälp av forskare för att undersöka medlemmarnas fysiska styrka och syreupptagningsförmåga och jämförde resultaten med rimliga nivåer för att klara av jobbet.
– 80 procent var i för dålig form för att klara sitt jobb på lång sikt. Det här drabbar både individen och arbetet. Om man inte är i tillräckligt bra form ökar risken att bli sjukskriven. Det ökar också risken för att man inte sköter sitt jobb på ett bra sätt, för att man inte har tillräckligt mycket ork, säger Lars-Åke Almqvist.
Tester i äldreomsorgen?
För brandmän görs kontinuerligt tester av den fysiska förmågan. Om man får ett dåligt resultat går frågan vidare till läkare som avgör om man kan fortsätta jobba operativt eller inte. Lars-Åke Almqvist skulle kunna tänka sig någon typ av fysiska tester även för omsorgspersonal.
– Ja, det tror jag skulle vara bra, inte för att bestraffa dem som är otränade utan för att var och en ska veta vad de behöver klara av för sitt eget bästa, man kan kalla det fysisk kompetens.
Ann Georgsson, ordförande i Kommunals branschråd för äldreomsorgen, har ingen uppfattning om fysiska tester. Det som hon tror skulle ha bäst effekt vore att det var obligatoriskt med träning på jobbet också inom äldreomsorgen.
– Det skulle vara en tydlig signal från arbetsgivaren att man visar hur allvarligt man ser på den här frågan. Det skulle också ge arbetet en statushöjning.