Bäst att vara ute och cykla

Införliva motionen i vardagen. Då hinner alla med att träna, menar Erik Hemmingsson som forskar om vardagsmotion. Suntliv.nu:s reporter Cecilia Elander  följer honom en dag för att ta reda på vad han egentligen menar och för att se om han själv lever som han lär.

Dagen börjar i motionens anda. Erik Hemmingsson och jag möts utanför Eriks sons dagis. Erik kommer trampandes uppför en lång backe och hälsar utan att visa tillstymmelse till andfåddhet. Hans cykel ser inte särskilt spejsad ut, men inte heller ser den ut som en tantcykel som min gör. Sonen lämnas utan knorr och sen bär det av. Framför oss har vi cirka en halvtimmes cykeltur till den buss som Erik tar till sitt jobb på Karolinska institutet i Huddinge.

De första tio minuterna kan vi prata ganska obehindrat. Erik berättar att människan är skapad för fysisk aktivitet för sin överlevnads skull. Förr var vi ju tvungna att fixa mat och boplats och skydda oss mot farligheter. Men nu ser det annorlunda ut och vi har skapat ett fetma-genererande samhälle, menar han.

– Som barn rör man sig automatiskt mycket för att man behöver utveckla sin motorik bland annat. Men som vuxen har den funktionen avtagit. Istället är vi inställda på att vila.

Det är hundratusentals år gamla principer som styr oss trots att vi lever i ett modernt samhälle som har mycket lite gemensamt med hur man levde förr. Och det får konsekvenser.

– Mer än hälften av oss lever ett relativt stillasittande liv. Övervikten ökar liksom andra livsstilsrelaterade sjukdomar, exempelvis en del former av cancer, diabetes och depression. Vi tittar på tv i genomsnitt 2,5 timmar per dag och svensk forskning visar att 50-80 procent av befolkningen behöver röra sig mer.

Förr var man tvungen att röra sig

Vi har nu kommit ungefär halvvägs på vår cykeltur. De sista fem minuterna har det börja luta ordentligt uppåt. Jag börjar känna mig som om jag drabbats av astma och att ställa intervjufrågor är inte lika enkelt längre. Men Erik berättar obehindrat vidare.

Väl framme vid Eriks buss är jag glad att jag fortfarande kan andas. Jag tror att jag har lyckats hänga med bra i hans tempo, men den villfarelsen tar han ur mig snabbt.

– Det gäller att bli andfådd för att man ska få någon effekt när man rör sig. Nu cyklade vi så långsamt så det blev inte jag idag, men i vanliga fall blir jag det.

Erik menade nog inte att pika mig, men jag har under den senaste halvtimmen insett att jag kanske måste ta i lite mer på mina spinningpass för att konditionen ska bli så bra att jag orkar cykla utomhus också.

Eller det bästa skulle nog vara om jag också tog cykeln till jobbet förresten. I alla fall om man ska lyssna på Eriks rekommendationer.

– Det bästa sättet att få bättre hälsa genom fysisk aktivitet är att börja vardagsmotionera, menar han. Anledningen är att det är lättare att skaffa sig rutiner för den här typen av rörelse än för inplanerade träningspass på gymmet.

Vardagsmotion skiljer sig från begreppet fysisk aktivitet eftersom det innebär att man inte är ombytt och det inte handlar om organiserad motion. Det kan vara allt från att städa till att hoppa studsmatta.

Att öka pulsen viktigast

Det enda man behöver tänka på att är att pulsen ska öka. Just det har nämligen en hälsovinst på många sätt, enligt Erik.

– Bättre kondition och starkare muskler. Det påverkar psyket, den kemiska balansen i kroppen och är bra för de inre organen.

Man kan tänka sig en rörelsepyramid. Pyramidens bas är vardagsmotion. Det är sådant som vi kan göra varje dag. Högre upp i pyramiden kommer planerade aktiviteter då man byter om, exempelvis aerobicpass och styrketräning. Högst upp i pyramiden, alltså den minsta kategorin, är elitidrott. Det alla behöver för att må bra är basen och gärna lite grann av de ombytta motionsformerna.

– Den typ av vardagsmotion som jag tror mest på är fysisk transport.  Det handlar om att passa på att röra sig när man ändå ska någonstans. Studier visar att det är väldigt effektivt och hälsofrämjande och det är ett smart sätt att få in motion i sitt liv, säger Erik Hemmingsson.

Förra året kom en studie från Umeå universitet som visade att de som cyklar till jobbet istället för att ta bilen halverar risken att få hjärtinfarkt. Bilpendlarna i den studien hade också högre blodfetter och vägde mer än cyklisterna. Resultaten kvarstod även när forskarna tagit hänsyn till om deltagarna tränade på fritiden. Att cykla till jobbet hade faktiskt större resultat för hälsan, visade studien. En annan studie visade att till och med att man tar bussen till jobbet istället för bilen har effekt. Busspendlarna i studien gick 1600 fler steg per dag jämfört med bilåkarna och hade bättre kondition.

Beslutshavare kan påverka

Erik och jag har nu kommit in i entrén på Huddinge sjukhus. Erik tittar på mig och frågar om vi ska ta trappan eller hissen de tre våningarna upp till hans kontor.

– Äh, vi tar hissen, förresten. Jag brukar faktiskt ta trapporna, men jag vill inte verka präktig, säger han och skrattar.

Erik tycker att beslutsfattare och arkitekter skulle kunna tänka mer på rörelsevänlighet. Ett exempel är att inte gömma trapporna, utan istället skicka ett budskap som lockar folk till trapporna istället för till hissen och rulltrapporna.

– Det handlar om hur man placerar trappan, man kan ha en mysig belysning, musik, konst som gör att det är tilltalande att välja den.

Även familjen har en viktig uppgift i kampen mot livsstilssjukdomar och övervikt. Vuxna behöver tänka på vilka värderingar de ger sina barn när det gäller fysisk aktivitetet.

– Om föräldrarna tränar faller det sig naturligt för barnen att också göra det. Det handlar alltså om att föra vidare en kultur där man gör vissa val mer naturligt än andra.

Ingen mening att ta bort maskiner

Själv ger han sina barn både glass, kakor och godis. Det är ingen mening att vara hälsofacist, tycker han. Och tur är det på eftermiddagen när jag plockar fram min medhavda kladdkaka. Erik lyser upp och vill gärna äta. Men det finns en hake, han måste vispa grädden till kakan själv. Och inte med elvisp då, utan med handvisp. Något han inte gjort på länge.

– Hemma använder jag mixerstaven. Grädden blir snabbare klar med den än med elvispen. Det tar bara 30 sekunder, säger han nöjt innan han sätter igång och vispar.

Vi gissar hur lång tid det kommer att ta för honom att få grädden tillräckligt hård. Åtta minuter tror Erik. Efter fyra minuter börjar det svida lite i armen. Två och en halv minut senare är grädden färdigvispad. Men att vispa grädde för hand är inte lösningen på människors fysiska inaktivitet, tycker Erik.

– Det bränner typ 10 kalorier vilket i förbränning motsvarar en smula från ett digestivekex. Det kvittar med andra ord.

Att tro att människor ska sluta använda hushållsmaskiner tycker han är naivt. Han skulle inte rekommendera oss att ta bort någon. Vi sparar tid med maskinerna och det gäller att vara ödmjuk för att folk har mycket att göra. Men bilen tycker han används för slentrianmässigt, men det innebär inte att man ska sluta använda den för det, men fundera på när man kan gå eller cykla istället.

Men om man är tidspressad och det tar fem minuter att ta bilen till jobbet, men en halvtimme att gå och man känner sig stressad under tiden, är det då inte bättre att ta bilen?

– Det är så att när man rör sig och har bråttom så får man upp pulsen och då får man ändå en hälsovinst. Dessutom kan promenaden påverka stressen positivt eftersom rörelse har en avslappnande inverkan, enligt Erik Hemmingsson.

Jag lämnar Erik på hans kontor, när vi ätit upp kakan, för att cykla hemåt igen. Efter en 45 minuter lång cykling i motvind är jag så mör i benen att jag knappt klarar av att hoppa av cykeln. Jag tänker på vad Erik sa innan vi skiljdes åt.

– De som tror att vardagsmotion är blaj har helt fel. Det har bevisad effekt. Men visst är det så att om du är väldigt vältränad så ger det ingen ytterligare hälsoeffekt. Vardagsmotion är allra viktigast för de minst tränade.

Det verkar tyvärr som om jag hör till den sista kategorin.