Skärpta behörighetskrav begränsar personal

Ökade krav på utbildning och kompetens kan leda till mer inlåsning och mindre rörlighet på arbetsmarknaden.

Allt fler yrkesgrupper vill koppla legitimation eller specifika behörighetskrav till yrket för att höja statusen, förstärka yrkesidentiteten och att säkra kvaliteten på arbetet. Både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet arbetar aktivt för lärarlegitimation, och har varit positiva till regeringens utredning "Legitimation och skärpta behörighetsregler" (SOU 2008:52).

Metta Fjelkner, förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund ser inte att skärpta behörighetskrav kommer att begränsa lärares rörlighet.

– I en undersökning frågade vi bland annat juridikstudenter om de funderat på att läsa till lärare, säger Metta Fjelkner.

– Många hade gjort det, men valt bort läraryrket för att det var för generellt och saknar karriärvägar. Vi vill att lärare ska specialisera sig på ämnen och ålder på elever – vilket öppnar upp karriärvägar, säger hon.

Hon jämför med läkare och sjuksköterskor där ingen anser att legitimationskraven förhindrar rörligheten. Samma sak bör gälla för lärare för att kunna rekrytera rätt studenter till utbildningarna, menar hon. För att inte slänga ut obehöriga lärare från yrket föreslår utredningen en åttaårig omställningsperiod då obehöriga kan vidareutbilda sig.

Arbetgivarna ser inga fördelar

Arbetsgivarna är inte lika positiv till legitimationskrav eller skärpta behörighetskrav för lärare. De anser att arbetsgivarens möjlighet att klara personalförsörjningen blir svårare med snävare behörighetsregler.

– Vi ser ett stort behov av rörlighet och flexibilitet på arbetsplatsen, bland annat med tanke på att storleken på elevkullarna hela tiden förändras. Vi måste kunna använda lärarna flexibelt så att de i vissa fall kan följa med eleverna efter behov, säger Ulla Gummeson på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Hon anser att de skärpta behörighetsreglerna kräver stora utbildningsinsatser för att komplettera personalens kompetens så att flexibiliteten inte försvinner.

– Med de skärpta behörighetsreglerna som finns i betänkandets förslag kommer personalförsörjningen bli mer styrt av detaljerat regelverk, mindre flexibilitet och det kommer att bli svårare att göra undantag. Visst behöver lärarutbildningen förbättras men regelverken måste utformas så att verkligheten också fungerar.

Skapa ny yrkestitel

Personalen inom äldreomsorgen är Sveriges största yrkeskår, med totalt 185 000 anställda. Om några veckor presenterar Gösta Jedberger, på uppdrag av regeringen, ett förslag på nationellt yrkesbevis och yrkestitel, där han också definierar karriärvägar, utbildningsvägar och specialistinriktningar.

– För personal inom äldreomsorgen finns det ingen nationell utbildning. Utbildningen bestäms på lokal nivå och har olika innehåll och struktur, vilket hindrar personal från att förflytta sig säger Gösta Jedberger.

Han menar att högre status samt specialistutbildning inom exempelvis kostkunskap eller demensvård gör att de anställda förhoppningsvis inte känner sig inlåsta utan ser ökade möjligheterna till rörlighet. Genom att de oftare anställs av kommunen istället för på ett visst äldreboende eller annan arbetsplats ökar flexibiliteten. De som inte har korrekt kompetens eller erfarenhet ska få fem år på sig att komplettera kompetensnivån.

– Problemet är de som är rädda för att flytta på sig. De har sin identitet på ett ställe och är rädda för att tappa den om de rör sig till en annan arbetsplats, säger han.

Kommunal är mycket positiva till förslaget.

– Vi vill att våra medlemmar ska ges möjlighet att utvecklas i sina yrkesroller och få kompetensutveckling och vidareutbildning inom äldreomsorgen, säger Ann Georgsson, arbetslivsutvecklingsenheten på Kommunal.

De anser att alla yrkesgrupper inom äldreomsorgen behöver ha en formell kompetens, men personal som saknar det ska kunna få sin arbetslivserfarenhet ”översatt” till formell kompetens.

– Många av våra medlemmar vill ha sitt yrke, kompetensutvecklas inom det och få karriärvägar som inte nödvändigtvis behöver vara att byta yrke. Dessutom vill man att arbetsgivaren tar tillvara kompetensen som redan finns på arbetsplatserna bättre.

Visst finns det behov av rörlighet mellan arbetsplatser. Det kommer inte att försvinna med en kompetensreform. Rörlighet inom kommun eller hos privata vårdgivare kan uppnås genom personalpooler, som också är en kanal för kompetensutveckling.Kommunal vill ha rörlighet inom ordnade former.

Helené Ekstrand, huvudskyddsombud, arbetar inom äldrevården och ser bara positiva effekter av att införa ett nationellt yrkesbevis.

– Det är dags att vi i äldrevården sätter ner foten och kräver ett erkännande av den kompetens som verkligen behövs. Rörligheten kommer inte att begränsas, däremot kommer yrkets status att höjas och personalen mår bättre. Dessutom har man mer möjlighet att röra sig mellan olika delar av äldreomsorgen med en gemensam kompetensnivå, säger hon.