Turordningsreglerna – ett hinder för rörlighet?
Publicerat:24 november 2008
Författare:Louise Hertzberg
Turordningsreglerna har kritiserats för att minska rörligheten i arbetslivet. Kanske dags att luckra upp reglerna? Experterna suntliv.nu talat med ser många andra lösningar för att öka rörligheten.
Sist in först ut – så brukar turordningsregeln i LAS, Lagen om anställningsskydd, sammanfattas. Vid nedskärningar är risken störst att bli av med jobbet för den som är ny på arbetsplatsen. Fack och arbetsgivare kan visserligen komma överens om att inte följa turordningsreglerna. Det händer i privata näringslivet, men sådana uppgörelser är mycket sällsynta inom kommuner och landsting.
Internationella undersökningar har också visat att offentligt anställda i länder med starkt anställningsskydd, som exempelvis Sverige, känner mycket större trygghet i sin anställning än de som har fasta jobb på den privata sektorn.
LAS-spöket
Den här tryggheten är bra för den som trivs med sitt jobb, men för den som vill byta kan tryggheten bli ett hinder. Trygghetens baksida är att människor kan tveka att byta arbete, även om det är en fast tjänst. Inger Börjesson, förhandlingschef i Marks kommun kallar fenomenet för LAS-spöket.
– Det är som ett spöke, en diffus känsla att ”man vet man har men inte vad man får”. Det har inte varit en enda uppsägning under de 14 år som jag jobbat kommunalt. Ändå finns den här känslan. Men det är svårt att förstå vad man är rädd för, säger Inger Börjesson.
När Mark och grannkommunerna började samarbeta för att öka rörligheten (se Samarbete bryter inlåsning) fördes diskussioner om att göra ett lokalt avtal så att man kunde byta jobb från en kommun till en annan utan att förlora i anställningstid.
– Men vi tecknade aldrig något sådant avtal. Det var för juridiskt komplicerat.
Inger Börjesson tror att det inte hade spelat så stor roll.
– Det är klart att turordningsreglerna kan påverka i vissa fall, men i stort är det inte LAS som gör att folk inte vågar byta arbete. Det handlar nog mest om att man saknar självförtroende och är rädd för det nya. Vi kom överens om att ha generösa regler för tjänstledigheter. Det tror jag betydde mer än förändringar i LAS.
Professor Gunnar Aronsson, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, är en av dem som har kunnat visa de negativa följderna av att uppleva att man är på fel arbetsplats och/eller i fel yrke. Han tror att turordningsreglerna i LAS kan bromsa rörligheten och öka inlåsning. Ändå vill han inte att LAS förändras. I sitt mejlsvar till suntliv.nu skriver han:
”Det finns andra fördelar med LAS som överväger, bristande rörlighet är inte ett tillräckligt skäl att försämra LAS”, skriver Gunnar Aronsson.
Han tror att istället på att göra det lättare för den som behöver en förändring.
”Om man vill påverka rörligheten och inlåsningen tror jag att det mycket mera handlar om att människor ska få en andra chans i livet genom generositet ifråga om utbildning, omskolning etc. Där borde insatserna göras nu”, skriver han.
Kompensera med lön
Nationalekonom Per Skedinger, Institutet för Näringslivsforskning, är överens med Gunnar Aronsson om att turordningsreglerna mycket väl kan vara ett hinder för rörlighet. Han menar att en fri lönesättning kan kompensera för risken med att byta till ett otryggare jobb.
”Det uppstår en förlust för samhället om personer som skulle vara mera produktiva i en annan anställning hindras att byta jobb. Men om de är tillräckligt produktiva och lönesättningen är tillräckligt flexibel borde den nya arbetsgivaren också vara beredd att erbjuda en högre lön som förhoppningsvis kan kompensera för förlusten av anställningsskyddet”, skriver han.
Sammanfattningsvis ser experterna alltså att det kan finnas en risk för att turordningsreglerna leder till inlåsning, men det finns andra lösningar än att förändra reglerna. Inger Börjesson tror på generösa regler för tjänstledighet, Gunnar Aronsson på att underlätta för dem som vill studera och skola om sig och Per Skedinger på lockande löner.