På gamla jobbet med nya arbetsuppgifter
Publicerat:17 november 2008
Författare:Louise Hertzberg
I Limhamn- Bunkeflo måste all LSS-personal jobba på flera arbetsplatser. Det går bra tack vare att de alltid får jobba med den typ av brukare som de önskar. Den som exempelvis arbetar med multihandikappade barn, får fortsätta med det.
På Trygghetsfondens konferens om rörlighet i Stockholm är det fullt kring bordet när enhetschef Kristina Stern ska berätta hur man jobbat med LSS-verksamheten i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo i Malmö. Många av dem som lyssnar jobbar själva med personalfrågor i kommuner och landsting. De är väldigt intresserade av hur man i Limhamn- Bunkeflo har fått personalen att trivas med att jobba på olika enheter.
– Först fanns ett motstånd mot att röra sig över gränser, men det försvann när man fick fortsätta jobba med samma verksamhet som man är van vid, säger Kristina Stern.
En del vill bara jobba med psykiskt funktionshindrade, andra med missbrukare och några med multihandikappade barn. Det har de fått fortsätta med. Rörligheten har bara handlat om att byta enheter. Det har betytt mycket för att få personalen med sig.
– De som arbetar med LSS är välutbildade och delaktiga, säger Kristina Stern.
Utveckling på jobbet
I förändringen mot större rörlighet har personalen också fått möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Alla som arbetar inom samma verksamhetsområde och som är rörliga ingår i en metodgrupp där man diskuterar arbetsfrågor tillsammans med en handledare en gång i månaden.
– De allra flest är väldigt nöjda med det här systemet. De tycker att det är roligt att gå runt på olika arbetsplatser och att lära nytt.
Kristina Stern berättar att rörligheten infördes för att många deltidsanställda ville gå upp i arbetstid. I det nya systemet får alla jobba så mycket de vill. Motkravet är att alla har minst fem procent i sitt så kallade flytområde. Det vill säga tid då man är tillgänglig för att arbeta på någon annan enhet.
Vissa timmar måste man finnas tillgänglig för att hoppa in på andra arbetsplatser, men i gengäld har var och en fått lägga sitt önskeschema plus att de har flexibel arbetstid. Det här väcker många frågor och undringar från publiken på konferensen. Kristina Stern berättar att i början innebar systemet mycket jobb för cheferna men tack vare ett administrativt program som var ett bra stöd så fungerar det numera smidigt.
– Nu flyter det på bra, och det är verkligen så att människor har väldigt olika önskemål. En del jobbar mycket kvällar och helger, andra jobbar bara vardagar.
Billigare än vikarier
Det nya arbetssättet har inneburit en besparing, trots att den fasta bemanningen har ökat från sju till åtta heltider per enhet. Det här väcker också frågor bland lyssnarna.
– Men det sägs ju att timvikarier är så billiga, påpekar en i publiken.
Kristina Stern svarar att det ändå blir billigare att låta ordinarie hoppa in, eftersom de är insatta i verksamheten.
– Under den här tiden har sjukfrånvaron sjunkit. Fast vi vet inte om det är kopplat till det här. Det kanske hade hänt i alla fall, säger Kristina Stern.
Enligt henne finns bara en liten grupp som är negativa till förändringen.
– Det är de som jobbar deltid, och som inte har velat gå upp i tid. Nu har de ju blivit tvungna att jobba en del även på andra ställen, oavsett om de vill eller inte.