Bra att flytta på sig - om det är självvalt
Publicerat:07 november 2008
Författare:Louise Hertzberg
Att den som vantrivs byter jobb är bra både för arbetets kvalitet och personen själv. Däremot kan man inte säga att påtvingad flexibilitet ger bättre hälsa, och vid stor personalomsättning kan jobbet bli sämre utfört.
Cirka 35 procent av alla yrkesverksamma upplever att de är i fel yrke, på fel arbetsplats eller bägge delarna, enligt forskning som bland annat professor Gunnar Aronsson står bakom. Forskarna kallar det inlåsning och har också kunnat visa att de som bär på denna känsla rapporterar mer magbesvär, olust, trötthet och håglöshet än sina arbetskamrater. Det upplever också mindre möjligheter än andra att lära nytt och utvecklas.
Det finns en enighet om att det är bra att bryta inlåsning. Det är mer osäkert om det i allmänhet är bra att öka rörligheten, också för de som inte upplever sig inlåsta. Psykologen Mats Liljegren har i sin doktorsavhandling, bland annat tittat på sambandet mellan jobbrörlighet och hälsa på en statlig myndighet. Han kunde se att de som hade bytt jobb mådde bättre. Särskilt bra mådde de som först inte hade planerat att byta jobb, men som ändå gjorde det.
Inflytande och kontroll
– Men det här handlar inte om att det är rörligheten i sig som gör att de mår bra. Det kan till exempel handla om att de gör karriär, och att de blir bekräftade. De upplever inflytande och kontroll, säger Mats Liljegren.
För att göra resonemanget tydligare tar han ett bemanningsföretag som exempel.
– De som jobbar där är flexibla och får prova på att jobba på olika ställen. Men man kan inte säga att det är bra för hälsan. Den som har valt att jobba så mår bra, men den som inte har valt det mår ju inte bra. Och det alldeles oavsett att de gör samma typ av jobb.
Mats Liljegrens råd till arbetsgivare är att göra det lätt för människor att byta arbete, exempelvis genom att arbetsgivare och samarbetar, och att människor kan flytta på sig utan att förlora sin trygghet.
– Arbetsgivaren tjänar på det eftersom man kan få in ny kunskap. Personalen tjänar också på det eftersom de får möjlighet att utvecklas. De allra flesta av oss vill ju bli klokare och duktigare men är rädda för det okända. Det handlar om att bygga bort de riskerna.
Kunskap går förlorad
Samtidigt varnar Mats Liljegren för att driva flexibiliteten för långt.
– På varje arbetsplats behövs en kärna så att man behåller viktigt kunskap. Det som man kallar för tyst kunskap. Det kan till exempel handla om hur man ska hantera krångliga situationer som bara uppstår någon gång per år. Sådant kan vara lätt att lösa om det finns några erfarna på enheten, men om alla är nya kan det bli väldigt krävande, säger Mats Liljegren.
Äldreomsorgsinspektörerna i Stockholms stad resonerar på liknande sätt. Deras uppgift är att granska omsorgen ur de gamla och deras anhörigas perspektiv. De har upptäckt att på avdelningarna med låg personalomsättning är omsorgen ofta bra.
– Generellt så är det bra om personalen stannar länge. Det är bra för de äldre som får träffa samma människor, och det är bra för arbetsgruppen för det blir arbetsrutiner som alla känner till, säger äldreomsorgsinspektör Karin Gens.
Upp till chefen
Hon menar inte att låg personalomsättning ger brist på förnyelse.
– Det är en ledarskapsfråga. Det går att förnya även om personalen har arbetat länge på samma ställen.
I Stockholms stad är det stora skillnader mellan personalomsättningen på olika enheter, på vissa är den hög på andra är det få som slutar.
– Det finns äldreboenden där det har arbetat samma personer i 10-20-30 år. Då blir man imponerad, säger Karin Gens.
Hon berättar att äldreomsorgspersonal i Stockholm har en god arbetsmarknad. Det är lätt att få någonting nytt, vilket talar för att personalen stannar på grund av trivsel, inte för att de inte kan få något annat jobb.