Sjuksköterskor och andra landstingsanställda är överrepresenterade i statistiken över långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa.
Bild: Ulf Palm/Scanpix
Den psykiska ohälsan ökar– framför allt i offentlig sektor
Publicerat:10 mars 2011
Författare:Åsa Hammar
Psykisk ohälsa står för en stor del av långtidssjukskrivningarna i Sverige idag. Att det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och ett mer pressat arbetsliv visar statistiken. Däremot saknas siffror på hur många som drabbas.
Statistik är komplicerat. Försäkringskassan är förstås en viktig källa om man vill veta hur sjuka människor är. Men alla som har psykiska besvär är troligen inte sjukskrivna. Andra källor kan berätta tydligare vilka grupper som drabbas mer än andra, och om samhälleliga orsaker till den psykiska ohälsan.
Sjukfrånvaro är ett outvecklat forskningsområde där det finns väldigt mycket kvar att göra. Det menar Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, en universitetsinstitution som satsat på forskning om sjukskrivning.
– Det finns till exempel 60 olika sätt att mäta sjukfrånvaro. Så här behöver vi som forskare ena oss.
Man skulle också kunna lägga till att det är ett politiskt laddat kunskapsområde, eftersom statistiken kan ge stöd för respektive skapa misstroende mot sjukskrivningar.
Större andel sjukskrivna för psykisk ohälsa
Vissa fakta kan man i alla fall konstatera: De psykiska diagnoserna har ökat sin andel i sjukfrånvarostatistiken, både i Sverige och i övriga delar av västvärlden. Idag har drygt var fjärde långtidssjukskriven psykisk ohälsa som diagnos.
Det kan finnas flera orsaker till den relativa ökningen, menar Kristina Alexanderson.
– Det är kanske inte lika stigmatiserande idag att ha en psykisk diagnos. Förr berättade man om sin fysiska smärta, som ont i magen eller ont i ryggen, fast det kanske låg depression bakom. Fortfarande utgör smärta ofta ett symptom på depression, som ont i axlar, rygg och nacke, säger hon.
Landstingsanställda särskilt utsatta
Allra flest långtidssjukskrivna hade Sverige år 2003. Då var 250 000 personer sjukskrivna mer än 60 dagar. Därefter har antalet sjukskrivna minskat för varje år. År 2009 var ”bara” 96 000 personer sjukskrivna mer än 60 dagar. Betyder det att färre personer är sjuka nu? Det är inte säkert.
De nya sjukskrivningsregler som den borgerliga regeringen införde år 2008 är en förklaring till att färre blir långtidssjukskrivna. Idag finns det tydligare gränser för hur länge man får vara sjukskriven.
I AFA Försäkrings årsrapport från 2010 är yngre och medelålders kvinnor en särskilt utsatt grupp när det gäller långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Diagnoserna skiljer också mellan kvinnor och män. Bland kvinnor är det vanligast med stressreaktioner och ångestsyndrom, bland männen depression.
Kommuner och landsting har flest långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Nästan en av tre långtidssjukskrivna har en sådan diagnos där enligt AFA Försäkrings årsrapport från 2010.
Stressigare yrkesliv
Det finns ett samband mellan ett mer stressigt yrkesliv och psykisk ohälsa visar flera undersökningar.
De båda kurvorna följs åt i Statistiska centralbyråns regelbundna undersökningar av levnadsförhållanden i Sverige, så kallade ULF. År 2005 var det ungefär fyra av tio kvinnor och tre av tio män som uppgav att de hade ett arbete med höga psykiska krav, och nästan lika många kvinnor respektive män som upplevde att de hade stressymptom. Kurvan steg från 1980-talet, blev ännu brantare under slutet av 1990-talet men sjönk något efter millennieskiftet.
Kraven har ökat
Annica Magnusson är förbundsombudsman på Vårdförbundet och själv legitimerad röntgensjuksköterska. Hon känner igen att kraven har ökat. För sjuksköterskornas del finns idag på många arbetsplatser ett stort glapp mellan kraven på de anställda och möjligheten att påverka sin arbetssituation. Det glappet skapar mycket stress, menar hon.
– Arbetet i vården kräver mycket mer idag än för tjugo år sedan. Det ska gå snabbare, det är mer fokus på resultat och patienterna kräver mer eftersom de är bättre pålästa och det finns fler behandlingsmetoder att välja på, säger hon.
Det handlar om både brist på resurser och en gammaldags hierarkisk arbetsorganisation som inte hängt med i de förändrade kraven, menar hon.
– Det här är en stor utmaning för oss och något vi behöver arbeta mer med inom det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Annica Magnusson.
Läs mer:
Vårdpersonal använder mer antidepressiva
Jobbstressen slår till först om några år
Svårt att veta varför kvinnor har mer ångest