Många med psykisk ohälsa misstror vården

Antalet diagnoser har ökat kraftigt under 2000-talet. Ökningen syns i hela befolkningen, men den största ökningen har skett bland unga vuxna mellan 18 till 30 år. Men Lars Ahlin, ordförande i Sveriges Psykologförbund, menar att många av de som söker vård faller mellan stolarna.

– De har en diffus problematik och utreds inte ordentligt. Antingen får de ingen diagnos alls eller så får de en slentrianmässigt.

Lars Ahlin menar att det till stor del beror på att läkarna i huvudsak är utbildade i ett somatiskt perspektiv, det vill säga att diagnosticera och behandla människors kroppsliga hälsa, och risken är därför stor att de sätter en diagnos därefter.

– Psykisk ohälsa ger ofta problem med mage, nacke och rygg till exempel. Risken är att läkaren koncentrerar sig på dessa symptom, men missar de bakomliggande orsakerna. Att inte behandla grundproblemet kan göra att människor på sikt blir ännu sjukare.

Sjukvården är omodern

Patienterna själva bidrar till problemet eftersom även de lyfter fram sina kroppsliga problem. Enligt en undersökning som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har gjort presenterar närmare 80 procent av patienterna sina psykiska problem som kroppsliga. Dessa resultat stöds av Karolinska Institutets folkhälsoakademi som rapporterar att två tredjedelar av alla unga vuxna med nedsatt psykiskt välbefinnande inte berättar om sin problematik för sina läkare.

En orsak till det tror Lars Ahlin kan vara att många inte litar på att de kan få hjälp med sina psykiska problem. Istället lyfter de fram det de tror att de kan få hjälp med, det vill säga kroppsliga åkommor. Lars Ahlin tycker att det är viktigt att poängtera att det här inte handlar om att läkarna inte vill hjälpa patienten. Istället handlar det om att ohälsopanoramat har förskjutits drastiskt de senaste årtionden.  Ohälsan handlar inte längre övervägande om kroppen, utan i allt högre grad även om psyket.

– Vår sjuk- och hälsovård är byggd för ett industrisamhälle. Den har inte hängt med i utvecklingen och det kommer att ta tid att bygga en tidsenlig primärvård och företagshälsovård med legitimerade psykologer så att personalen kan hantera den psykiska ohälsan på ett bra sätt.

Viktigt skapa relation

Margareta Troein Töllborn, docent i allmänmedicin, allmänläkare och ordförande i Svenska läkarsällskapet, menar att problemen till stor del beror på att läkarna är så tidspressade.

– Om en person söker för nackvärk behöver läkaren inte sätta av så mycket tid för att hjälpa patienten. Men det är svårare att hinna upptäcka mer subtila symptom.

Margareta Troein Töllborn menar att läkaren och patienten måste ha byggt upp en relation innan patienten vill lämna ut sådant som är känsligt.

– Jag har träffat massor med patienter som först har pratat om kroppsliga symptom, men efter två eller tre möten kommer det fram att de mår psykiskt dåligt. Det är känsligare att vara nedstämd än att ha till exempel magkatarr.

Hon menar att det säger något om vår syn på psykisk hälsa i samhället. Om det vore mer accepterat att må dåligt psykiskt och prata öppet om det skulle patienterna kunna säga det redan när de ringer och beställer tid. Då skulle läkarna veta hur mycket tid de ska avsätta.

För det handlar inte om att läkarna inte bryr sig, menar Margareta Troein Töllborn. Hon berättar om studier som visar att nedstämdhet och ångest är ett viktigt område för allmänläkarna. 

Problemen beror på systemfel

Marie Åsberg, professor i psykiatri på Karolinska Institutet, håller med om att tidspressen är ett problem. Psykiska symptom är svårare för läkaren att tolka än fysiska.

– Man kan inte ta blodprover eller röntgen eller hitta några andra objektiva fynd.

Det läkarna har som hjälp är socialstyrelsens diagnosdirektiv för psykiska sjukdomar. Tanken är att läkarna ska jämföra patientens symptom med de som står i kriterierna för en viss diagnos. 

– Ett visst antal symptom ska uppfyllas för att en patient ska kunna få en viss diagnos. Men det fordras dels att läkarna vet om att kriterierna finns, men framför allt att de har tid. Tyvärr är det väldigt få som använder kriterierna i primärvården.

Enligt Marie Åsberg är primärvården inte bra på att hantera psykisk ohälsa. Men hon instämmer med Margareta Troein Töllborn om att man inte kan lägga skulden på läkarna. Det handlar snarare om ett systemfel. 

Finns metod som hjälper

Förhoppningen är att det ska bli bättre i framtiden. Det pågår forskning som syftar till att ta fram prover som ska kunna visa hur kroppen reagerar när man sätter igång de kemiska stressreaktionerna.

– Det handlar om att mäta hur mycket kortisol binjurarna frisätter. Personer som har en depression frigör för mycket kortisol, de med stressjukdomar för lite.

Redan nu finns det en metod som kan hjälpa läkarna att upptäcka psykisk ohälsa, men den behöver användas i högre utsträckning. Marie Åsberg tycker att det första man ska göra för att bättre kunna hjälpa människor som söker sig till primärvården med psykiska åkommor är att införa screening i väntrummen. Det innebär att patienterna själva kan fylla i fakta om sin hälsa vid en dator. På så sätt kan läkaren få en profil redan innan patienten kommer in till honom eller henne.

– Det här är fullt möjligt rent tekniskt. Men då måste man tycka att det är viktigt och satsa resurser. Datorn skriver ingen diagnos, men resultaten ger indikationer som hjälper läkaren.

 
Boktips

 En bok för vem som helst 

 
Läs mer:

Fler än varannan som söker vård är stressad

Fynd kan ge säkrare diagnos 

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!