Vill skapa dialog om ambitiösa lärare

Fackförbunden och arbetsgivarsidan är oroade över lärarnas psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa. Därför har man startat ett samarbete för att skapa dialog ute i skolorna om förebyggande arbete och rehabiliteringsprocessen av sjuka lärare.

Vad som behövs är en individuellt anpassad rehabiliteringsplan, menar Hans Granqvist, Sveriges Kommuner och Landsting

Många lärare är sjukskrivna för utbrändhet och många mår dåligt på jobbet, men arbetar ändå. Annika Engström på lärarförbundet och Hans Granqvist på Sveriges Kommuner och Landsting är överens om att något måste göras och de ska samarbeta för att få igång diskussioner på skolorna om arbetsmiljöfrågor och rehabilitering av sjukskrivna lärare.

Förhoppningen är att samverkan mellan arbetsgivaren och de fackliga företrädarna ska uppmuntra till diskussioner kring den psykosociala arbetsmiljön, det förebyggande arbetet och möjliga lösningar för att förenkla återgången till arbetslivet för de sjukskrivna. Parternas ansvar är att förmedla kunskap till skolorna, exakt hur är inte bestämt än.

– Men det känns bra att fackförbunden och arbetsgivaren har en gemensam syn i den här frågan. Projektet är bara i sin linda, men nu har vi i alla fall beslutat att vi ska jobba aktivt med att undersöka vad det är som inte fungerar och se vilka möjligheter vi har att förbättra situationen, säger Hans Gransqvist på Sveriges Kommuner och Landsting.

Förväxlar prestation med värde

Foto: Lars-Erik Byström Lärare tillhör en av de yrkeskategorier som löper störst risk att drabbas av utbrändhet, menar Lennart Hallsten på Arbetslivsinstitutet

Att så många lärare mår dåligt beror på hög arbetsbelastning i kombination med en prestationsbaserad självkänsla. Det menar Lennart Hallsten på Arbetslivsinstitutet, som i en studie kommit fram till att lärare tillhör en av de yrkeskategorier som löper störst risk att drabbas av utbrändhet, drygt 13 procent ligger i riskzonen.

– Många ställer väldigt höga krav på sig själva och mår dåligt när de inte lyckas leva upp till dem. De värderar sig själv efter hur bra de presterar, säger Lennart Hallsten.

Men det är också viktigt att förstå att orsaken till att lärare känner stark press på sig själva i jobbet inte bara handlar om individuella personlighetsdrag, utan också om kulturen i skolan som är starkt formad av prestationskrav, tror Lennart Hallsten.

– Det är alltså inte yrket i sig som ökar risken för utbrändhet, utan de specifika arbetsplatsförhållandena. Riskfaktorer för utbrändhet finns i stor utsträckning i skolan.

Bristande stöd

Psykologen Lena Hammarbäck har jobbat med rehabilitering av ett hundratal utbrända lärare och arbetar nu som organisationskonsult med förebyggande arbete ute i skolorna. Hon håller med om att fokus måste riktas mer mot attityden hos arbetslag och ledning, eftersom den ofta är bidragande till att lärare mår dåligt och blir utbrända.

– Det sociala stödet är inte tillräckligt bra. Om en klass är bråkig, läggs skulden på den ansvariga läraren. Den här attityden bidrar till att lärare som mår dåligt av sin arbetssituation håller sina problem för sig själva under lång tid.

Hon tycker också att samhället brister när det gäller rehabiliteringen och arbetsträningen av de sjuka. Att lärarna ofta kommer tillbaka till samma arbetssituation som gjorde att de blev sjuka försvårar tillfrisknandet, liksom försäkringskassans hårda regler kring arbetsträning.

– Max tre månader betalas av dem, sedan läggs den ekonomiska bördan på den enskilda skolan. Men skolans resurser räcker inte till för att erbjuda den successiva arbetsträning som utbrända lärare ofta behöver för att lyckas komma tillbaka till yrket, säger Lena Hammarbäck.

Individuella lösningar

Hans Granqvist på Sveriges kommuner och landsting är medveten om att hanteringen av sjukskrivna lärare haltar på flera punkter. Han inser också att lärare inte kan arbetsträna på samma sätt som många andra yrkeskategorier.

– Att börja jobba på deltid fungerar inte alltid tillräckligt bra. Man är ensamt ansvarig den tid man är i klassrummet och det kan bli för tungt i början.

Vad som behövs är en individuellt anpassad rehabiliteringsplan, menar Hans Granqvist. Och förståelse för att upptrappningen av arbetstid och ansvar måste få ta tid. Det bästa är om man kan få gå parallellt med någon annnan en tid och på så sätt få möjlighet att i lugn och ro bygga upp sitt självförtroende och sin ork igen.

– Samtidigt kan jag inte sticka under stol med att brist på resurser är ett problem i den här frågan, säger han.

Kostnadseffektivt på lång sikt

Resursbristen drabbar både de som ska arbetsträna och de som är i tjänst, anser Annika Engström, Lärarförbundet

Annika Engström på Lärarförbundet tycker att resursbristen inte bara drabbar de som ska arbetsträna och återvända efter en sjukskrivning, utan även de lärare som arbetar.

– De som jobbar kan brista i ork i olika perioder i livet och då måste det finnas marginaler för det, så att det inte behöver bli så illa att de blir sjuka. Men de här svängningarna finns det inte plats för i skolans värld i dag.

Lösningen är att införa möjligheter till arbetsanpassning både för sjukskrivna som ska börja jobba igen och de som inte riktigt orkar med den hårda arbetspressen som är den normala vardagen i skolan.

– Även om kostnaden blir högre i början, så tjänar man på det i det långa loppet, säger hon.

Men Annika Engström tycker heller inte att resursbrist ska ses som en ursäkt för att sitta med armarna i kors och inte göra något för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön ute på skolorna.

– Nu måste man börja prata om det här ute på arbetsplatserna. Det är viktigt att lärarna inte tror att de är ensamma om att inte alltid orka med.

Läs även intervju med Lennart Hallsten om utbrändhet och prestationsbaserad självkänsla.