Vanligare att lärare och rektor löneförhandlar

Löner som görs upp direkt mellan lärare och rektor kommer att bli allt vanligare, tror Hans Björkman förhandlare på Lärarnas Riksförbund. I Katrineholm är det redan infört. Biträdande rektor Sonja Gustafsson och läraren Annelie Geiborg i Katrineholm tycker att det ger rättvisare löner och sporrar lärarna att utvecklas. Om det sköts på rätt sätt, för systemet kan missbrukas.

I Katrineholm övergavs de traditionella löneförhandlingarna mellan fack och arbetsgivare för fem år sedan. Så fort kollektivavtalen gav den möjligheten. Än så länge är det inte så många kommuner som har följt efter, men Hans Björkman säger att det är på gång på många håll.

– Det är helt klart att vi går mot individuella löner. De flesta vill ha det. Lärarna vill bli sedda och bedömda.

Sound of music

Sonja Gustafsson, är biträdande rektor på Nyhemsskolan i Katrineholm och Annelie Geiborg är lärare i matematik och NO. Vi har stämt träff på rektorsexpeditionen för att prata individuell lönesättning. Mötet ska ske efter lektionstid. Det brukar vara tomt i skolan så här dags, men den här dagen dröjer sig en del elever kvar i skolans uppehållsrum. Högstadieeleverna ska spela musikalen Sound of Music för föräldrarna.

En grupp tjejer som sitter i uppehållsrummet ska så småningom förvandlas till den blivande nunnan Maria och de moderlösa barnen som flyr undan nazisterna. Det är några timmar kvar till föreställningen och stämningen är avslappnad.

Högljudd diskussion

När de tillfrågas om lärarnas löner uppstår högljudd diskussion. De vänder och vrider på argumenten. Det är inte helt enkelt. Å ena sedan kan det bli dålig sammanhållning och avundsjuka bland lärarna om inte alla får samma lön. Å andra sidan är det orättvist att lärarna inte får betalt efter hur mycket de anstränger sig.

– En del lärare gör ju ingenting. De säger inte ens vad vi ska göra. Då ska de väl inte heller få samma lön som lärarna som är bra, säger Zeinab Jaber.

Emelie Eriksson håller inte med. Hon tycker absolut att lärarna ska ha samma lön.

 – De ska väl inte anstränga sig bara för lönen. De ska väl vara lärare för att de tycker om det.

Tjejerna lyckas inte enas. En handuppräckning slutar oavgjort, lika många för individuella löner som emot.

Utvecklar personalen

På rektorsexpeditionen är enigheten större, både Annelie Geiborg eller Sonja Gustafsson vill att lönerna ska göras upp genom samtal mellan rektor och lärare.

– Det är ett bra verktyg för rektorn att få grepp över verksamheten. Det är också utvecklande för personalen. De får ansvar för sin egen utveckling på ett annat sätt än vad de hade förut, säger Sonja Gustafsson.

Annelie Geiborg håller med.

– Det händer så mycket nytt inom läraryrket; nya metoder, ny forskning och nya arbetssätt. Med det individuella lönesystemet blir man belönad för sin ansträngning att utveckla sig.

Under alla år är det bara en enda lärare som har sagt till Sonja Gustafsson att lönesättningen var orättvis.

– Jag har inte varit överens med alla andra lärare, men de har förstått hur jag har resonerat.

Så har det inte varit överallt i Katrineholm. Det finns skolor där facket har ingripit och man har återgått till traditionella förhandlingar.

– Det har inte skötts professionellt. Vissa lärare som rektorn inte har tyckt om har inte fått löneförhöjning på flera år. Systemet har missbrukats, säger Annelie Geiborg.

Att systemet ska missbrukas är en av de saker som lärare i andra kommuner oroar sig för, berättar Hans Björkman. Och den oron kan vara befogad, menar han.

Kriterier viktiga

– I vissa kommuner är individuella löner det största arbetsmiljöproblemet. En del personer favoriseras, andra uppmanas att tiga och lyda om de ska få någon löneförhöjning alls. Men om det är på det viset kan den lokala klubbstyrelsen återgå till traditionella löneförhandlingar. Det är vår nödbroms.

För att systemet ska kännas rättvist måste man veta vad som behövs för att förbättra lönen, menar Annelie Geiborg.

– Det är väldigt viktigt. Det måste vara tydligt vad man ska göra för att gå framåt. Att man sporras till kompetensutveckling.

På de skolorna i Katrineholm där man har individuell lönesättning finns sju huvudkriterier för hur lönen ska sättas; arbetsresultat/måluppfyllelse, breddning av kompetens, bemötande och engagemang, pedagogisk förmåga, ansvarstagande, samarbetsförmåga och kreativitet/flexibilitet.

På varje område finns mer detaljerade beskrivningar av vad som förväntas av läraren. Lärarens lön påverkas av om de uppnår de uppsatta målen för undervisningen, och hur bra de är på att ta till sig ny forskning och utveckla sitt arbetssätt utifrån det, förmåga till empati med mera. Men hur vet då rektorn vad som händer i klassrummet? Sonja Gustafsson tycker inte att det är så svårt.

Observerar i matsalen

– På matrasten ser jag mycket, till exempel hur lärarens relation är med eleverna och också med övriga kollegor.

Sonja Gustafsson är också medveten om att det inte alltid är de som syns och hörs mest, som gör det bästa jobbet.

– Det kan ju vara så att någon driver ett projekt som det blir mycket uppmärksamhet kring. Samtidigt kanske någon annan i arbetslaget får dra det tyngsta lasset i det tysta.

Sonja Gustafsson menar att rektorernas problem inte är att göra själva bedömningen utan att hinna med att se alla lärare. Många har stora rektorsområden och svårt att lära känna alla lärare ordentligt. Hon har själv kommit till Nyhemsskolan som biträdande rektor för att det blev för tungt för den ordinarie rektorn.

Efter rektorns värdering kan det skilja upp till tusen kronor i månadslönen. Annelie Geiborg har fått bra utdelning vissa år och sämre andra.

– Häromåret hade jag det kämpigt, så då visste jag att det inte skulle bli så mycket i lönekuvertet. Det kom inte som någon överraskning.

Annelie Geiborg tycker att det är viktigt att rektorn stöttar lärare som har det svårt, privat eller i skolan. Däremot ska man inte ta hänsyn till någons problem när lönen sätts.

Sporre - inte tröst

–Lönen ska grundas på utfört arbete. Hur ska man annars sporras att ge allt?

Sonja Gustafsson håller med, men är samtidigt orolig för att de äldre lärarna ska förlora på individuell lönesättning om man inte alls tar hänsyn till personen.

– Det är tufft att undervisa idag. Det gäller att se till att de äldre orkar fram till pensionen, att de känner uppmuntran. När jag sätter lönerna väger jag in de äldres erfarenhet, säger Sonja Gustafsson.