Rektorer måste klara av att vara ledare
Publicerat:23 maj 2005
Författare:Carl-Magnus Löfström
Lennart Jonasson fick i uppdrag av regeringen att undersöka skolans ledningsstruktur och kom fram till att det otydliga ledarskapet är ett av de största problemen. Men undersökningen föll inte beslutsfattarna i smaken.
Skolan engagerar många men det är också många som vill vara med och bestämma. Det är något Lennart Jonasson, stadsdirektör i Nacka, kom fram till när han på regeringens uppdrag skulle undersöka skolans ledningsstruktur.
– Det finns alldeles för många fingrar med i syltburken. Friheten måste vara större för rektorerna om de ska kunna göra ett bra jobb, säger han.
Rektorerna är i allt för hög grad administrativa tjänstemän istället för de ledare som de borde vara. Istället för att blicka framåt så fastnar de i att få den dagliga verksamheten att gå runt.
Konflikten mellan verksamhetsmål och ekonomiska krav har många gånger lyfts fram som en faktor som gör rektorernas situation ohållbar. Men Lennart Jonasson tycker inte att det stämmer.
– Det är inga problem att hålla ordning på ekonomi och ledarskap samtidigt. I alla de skolor som vi undersökte så kunde de som var bra ledare hålla ordning på båda delarna.
Han pekar på att man kan underlätta det rent ekonomiskt administrativa med hjälp av en controller tills rektorn själv kan sätta sig in i ekonomin.
Ledarskap framför allt
– Men det som verkligen har ett stort genomslag på hur en verksamhet fungerar är det tydliga ledarskapet. Speciellt i så personaltäta organisationer som skolor, säger han.
Otydligheten utan tydlig mål- och resultatstyrning för verksamheten ger också många psykosociala problem. De anställda har svårt att veta när de gjort ett bra arbete och man vet inte när man är klar.
– För att få ordning på ledarskapet i skolorna så måste den allra högsta ledningen ange tonen, i det här fallet staten och kommunledningen, säger Lennart Jonasson.
Men trots att utredningen gjordes för regeringen, så används den inte som ett beslutsunderlag utan som ett diskussionsunderlag. Vilket troligen betyder att man inte kommer att följa de rekommendationer som kommit fram i undersökningen.
– Skoldebatten och den politiska retoriken fokuserar lätt på sådant man snabbt kan vinna poänger på och inte på så komplicerade områden som hur ledningen i skolan verkligen fungerar, säger han.
Källa: Skolans ledningsstruktur - Om styrning och ledning i skolan, SOU 2004:116