Lärarna i kläm mellan vision och verklighet
Publicerat:09 maj 2005
Författare:Cecilia Elander
Undersökningar visar att mer än var fjärde lärare överväger att byta yrke. Lärarnas arbetsbelastning är för hög, enligt Lärarnas Riksförbund. Men arbetsgivarsidan, Sveriges kommuner och landsting, tror att det handlar om att omfördela skolans resurser och förändra lärarnas arbetssätt.
Våren 2002 gjorde Arbetsmiljöverket sin senaste stora undersökning bland landets skolledare. Av de drygt 4000 som medverkade uppgav mer än 70 procent att hög arbetsbelastning och stress är ett problem bland de anställda. Mer än hälften ansåg att känsla av otillräcklighet var vanligt. 40 procent av rektorerna bedömer att de psykosociala arbetsmiljöproblemen har ökat sedan förra undersökningen som gjordes 1997.
Forskning från Arbetslivsinstitutet ger liknande resultat. I rapporten ”Hinder och möjligheter för lärare i dagens skola” från 2002 framkommer att en stor grupp av lärarna tycker att de har för hög arbetsbelastning. Många upplever en frustration över att inte lyckas med sitt uppdrag.
Bristande resurser
I undersökningen framkommer att lärarna tycker att mötet med eleverna är det som ger arbetet mening. Men de uppger också att de har de allt svårare att hinna med den personliga kontakten med eleverna. Det här beror på att lärarna fått allt större ansvar för de barn som mår dåligt, menar Börje Åström, ombudsman på Lärarnas Riksförbund.
– Stödresurser i form av kuratorer, skolsköterskor och speciallärare försvann i stor utsträckning under 1990-talet. Det här innebär att lärarna upplever att de tvingas handskas med problem som de inte känner att de har kompetens för.
Ken Johsson, lärarförhandlare på Sveriges kommuner och landsting, håller med om att stämningen är mer orolig i klassrummen idag och han säger att det delvis beror på att kringtjänsterna skalades bort under 90-talet.
– Men samtidigt har skolan fått mer resurser de senaste åren och det blir allt vanligare att man har resurspedagoger som hjälper läraren i klassrummet.
Högre krav
Facket håller inte med. Börje Åström menar att man ändå har mindre resurser nu än innan nedskärningarna på 90-talet. Speciellt med tanke på kraven som ställs.
– De resurser vi har idag skulle vara fullt tillräckliga om man fortfarande bedrev katederundervisning. Men nu ska alla elever ha individuella planeringar, säger han.
Börje Åström tycker att läraryrket har blivit ett omöjligt jobb. Han menar att kraven har ökat från alla håll; elevråd, föräldrar, skolledning, förordningar, skolverket och läroplan. Och arbetsbördan har blivit så stor att lärarna ofta måste jobba över, utan ersättning, för att klara av de viktigaste arbetsuppgifterna.
Ken Johnsson på Sveriges kommuner och landsting håller inte med om att lärarna har mer att göra. Han tycker att diskussionen har fokuserats för mycket på arbetsbelastning och arbetstid och för lite på själva uppdraget.
– Visst har läraryrket blivit mer mångfacetterat, men det handlar mer om att man måste jobba på andra sätt än man traditionellt gjort. Exempelvis måste toleransen för olikheter och individuella val öka, menar han.
Dialog viktigt
Ken Johnsson anser att lärare har stora möjligheter att själva utforma sitt arbete, men då måste man våga frångå det kollektiva synsättet på hur man ska vara som lärare.
– Nu måste man skapa dialog om arbetssättet på lokal nivå. Det har man inte lyckats med tidigare och det kan ha skapat frustration bland lärarna.
Dessutom anser Ken Johnson att man måste man fundera mer på hur resurserna ska fördelas, istället för att klaga på att de är för små.
– Lärarna måste avgränsa sitt arbete. Jag tror att många är väldigt ambitiösa och inte orkar dra gränsen för vad som är rimligt.
Otillräcklighet vanligt
Men för att klara det behövs stöd av skolledarna. Något som många lärare, enligt Arbetslivsinstitutets undersökning, uppger att de saknar. Samtidigt är det skolledarna som har ansvar att leda och stödja personalen i skolans förändringsprocess.
Extra svårt är det för nya lärare som inte har erfarenhet och därför inte vet vad som är rimligt. Börje Åström berättar att Lärarnas riksförbund får många samtal från unga lärare som mår dåligt.
– De har inte förstått vad de gett sig in på. När de kommer från lärarhögskolan ut i verkligheten inser de att det inte går att realisera de ambitioner de hade under utbildningen och de känner sig otillräckliga.
– Alla är inte så stabila som lärare från början, men de blir det när de har fått rutin. Tyvärr är det många som hinner bli utbrända innan de kommer så långt, säger Börje Alström.