Hot och våld största problemet i skolan

Antalet arbetsskador på grund av hot och våld mot lärare har i det närmaste tredubblats sedan 1995. Något som inte har skett i övriga samhället. Samtidigt finns det inga tecken på att trenden ska avta.

– Det är bedrövligt att det ska behöva vara på det sättet. Man har på något sätt accepterat att sådant här händer på våra skolor, säger Katarina Reineck arbetsmiljöansvarig ombudsman på Lärarnas riksförbund.

Enligt deras egna undersökningar utsätts varje år 8 procent av alla lärare för hot eller våld varav hälften av anmälningarna är våldsrelaterade.

AFA:s statistik visar att 1995 var 7 procent av alla arbetsskador hot eller våldsrelaterade för lärare, vilket låg på samma nivå som för övriga yrken. Åtta år senare är andelen 20 procent för lärare, en stigning till nästan det tredubbla, samtidigt som övriga yrken endast stigit från 6 till 10 procent. Hot och våld som skäl till arbetsolyckor är alltså dubbelt så vanligt inom skolan som övriga arbetskategorier.

På Arbetsmiljöverket är man oroade över den eskalerande utvecklingen. Arbetsmiljöinspektör Annie Runhammar har gjort en egen jämförelse av de allvarliga skador och tillbud som rapporterats in till verket hitintills under 2005.

Hon har då sett att antalet brand-, slöjd- och idrottsolyckor vardera är ett tiotal och fallolyckorna ett 20 tal sedan årsskiftet. Medan det finns långt över 100 anmälningar om hot och våld.

– Trots det satsar vi på Arbetsmiljöverket stort på att förebygga kemi- och slöjdolyckor, men har inga satsningar för att komma till rätta med hot och våld i skolan, säger hon och tillägger:

– Situationen har blivit så illa att många i kringpersonalen inte vågar säga till när de ser hotfulla situationer.

Hon berättar om situationer då vaktmästare inte vågat säga till stökiga ungdomar, utan går och hämtar rektor och hur städpersonal väljer att ignorera bråk för att inte själva bli utsatta.

Även på Lärarnas riksförbund har man uppmärksammat problematiken med den icke undervisande personalen, men ur ett annat perspektiv.

– Vi är väldigt beroende av kringpersonalen och oroade över neddragningarna som sker. För vi har sett att när fritidsgårdar och liknande kringaktiviteter försvinner, då ökar hoten och våldet i skolan, säger Katarina Reineck.

Skolledarnas ansvar

Ett annat problem som Lärarnas riksförbund anser har blivit värre är att många rektorer inte rapporterar hot och våld.

– Det bekymrar oss. Det visar att rektorer inte tar frågan på tillräckligt stort allvar. Det är vanligt att lärare får problemet bollat tillbaks när de försöker få hjälp från rektor, säger Katarina Reineck.

Den bakomliggande orsaken till att hot och våld inte prioriteras tror hon är den ökande fixeringen vid ekonomi.

– Rektorer anser att hålla budget är målet, inte den pedagogiska verksamheten. Istället för att fokusera på utbildningen så intresserar de sig mest för hur mycket pengar som finns, säger hon.

Den ökade budgetfixeringen är något som bekräftas av Skolledarförbundet som organiserar bland annat rektorer.

– I vissa kommuner är det budget och inte regelverket som styr verksamheten, säger Lena Busck, ombudsman på Skolledarförbundet med ansvar för arbetsmiljö.

Hon pekar på hur lätt det är som rektor att komma i kläm mellan hårda budgetkrav och upprätthållandet av den pedagogiska verksamheten. Dessutom berättar hon att det finns många rektorer som inte har riktig koll på regelverken i skolan.

– Det är omvittnat bland våra medlemmar att man inte fått tillräcklig introduktion och att man inte har kunskaper i vad som lagligen måste rapporteras, säger hon.

Att som rektor inte anmäla allvarliga olyckor och tillbud, som våld och de flesta hot räknas till, kan medföra att skolan straffas och får betala vite.

– Till de rektorer som säger att man vill lösa det inom skolan säger jag att de har de inte befogenhet att göra. Bland annat får man som rektor inte förhöra vittnen, något som vi kan göra, säger Annie Runhammar på Arbetsmiljöverket.

Ökad oro inom skolan

Såväl Lärarnas riksförbund, Skolledarna och Arbetsmiljöverket vittnar om att hotet och våldet inom skolan verkligen har eskalerat under den senaste tiden.

– Vi ser det inte som en tillfällighet utan som en trend. Med ökande klasstorlekar blir det trångt. Och trängs man så bits man, säger Lena Busck på Skolledarna.

– Det vore bra om skolan inte räknades som den enda ”behandlingsformen” när det gäller stökiga barn. För den har inte resurser lösa alla de problem som kommer upp, säger Annie Runhammar på Arbetsmiljöverket.

– Istället tror jag att vissa barn faktiskt mår bra av att undervisas i alternativa undervisningsformer. Man kan se det som en rehabilitering under något år för att sedan kunna slussa tillbaks dem till vanliga klasser, säger hon.