Buller skadar rösten

Var fjärde person med svår tinnitus är lärare, ändå utgör lärarkåren endast fyra procent av Sveriges arbetande befolkning. Bullerskador drabbar främst slöjd- och musiklärare, förskollärare, fritidspedagoger och gymnasielärare. Undersökningar på olika förskolor visar att ljudnivån ligger i genomsnitt mellan 75-84 decibel. Från och med halvårsskiftet i år skärps reglerna för arbetsgivare med anställda som utsätts för hälsofarligt buller. Skyddet mot hörselskadligt buller förbättras genom att ett nytt lägre exponeringsvärde - 80 decibel för åtta timmars arbetsdag - införs. Då krävs att arbetstagarna ska ha tillgång till hörselskydd och informeras om riskerna.

Ju högre ljudnivåerna blir, desto större blir anspänningen och desto sämre blir koncentrationen. Bakgrundsljud som ventilationsbuller är tröttande och plötsliga ljud som stolskrap, smällande bänklock, prat och pappersprassel som vi inte kan kontrollera distraherar oss lätt och kan leda till svårigheter att koncentrera sig. Trötthet och stress till följd av buller är mycket vanligt.

För att överrösta störande ljud som till exempel ljud från angränsande rum, en dånande trafikled utanför fönstren eller elevers prat är det lätt hänt att läraren höjer rösten. Och har man redan drabbats av en hörselnedsättning försvårar det möjligheten att kontrollera den egna röstens tonläge och styrka.

Rösten – viktigt arbetsredskap

Läraryrket är mycket röstkrävande och rösten är ett av de viktigaste arbetsredskapen för lärare. De pratar mycket och har inte möjlighet att vila rösten. Lärare är den yrkeskategori som oftast söker hjälp för röstproblem. 

Det finns i huvudsak två typer av röstproblem som lärare drabbas av; fonasteni, också kallat rösttrötthet - rösten bär inte, och man orkar inte prata i slutet av arbetsdagen samt stämbandsknottror som är en vävnadsskada på stämbanden och rösten låter väldigt hes. Det är en kvinnosjukdom eftersom män inte får diagnosen, med undantag av tenorer som sjunger väldigt högt.

Ofta har läraren haft röstproblem i många år innan han eller hon söker hjälp, då besvären har ackumulerats under lång tid.

– Kvinnliga lärare drabbas betydligt oftare än sina manliga kollegor av fonasteni. Det hänger delvis ihop med anatomin, säger Maria Södersten, logoped och forskare vid Talkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

– Kvinnor har kortare stämband och ett kortare resonansrör än män. Det gör att röstläget blir högre och klangen ljusare. De korta, kvinnliga stämbanden svänger dubbelt så snabbt som de manliga, vilket kan ge ökat slitage. I buller måste man höja rösten för att höras, kvinnor mer än män, särskilt i miljöer med högfrekvent buller som till exempel barnröster på förskola eller fritids, och rösten blir lätt överansträngd. Att kvinnors röster är mer sårbara för att få problem har visats i experiment då personer försökt överrösta olika typer av bakgrundsbuller.

Röst- och talträning

Maria Södersten anser att man bör arbeta med röstproblem på olika nivåer.

Det förebyggande arbetet är mycket viktigt, liksom att hjälpa den som redan drabbats av röstproblem på ett adekvat sätt och sist men inte minst att se över arbetsmiljön.

– Det har dragits ner mycket på röst- och talträning på lärarhögskolorna. De blivande lärarna bör undervisas i hur man kan träna den egna rösten och bli medvetna om riskfaktorer för röstproblem som hänger ihop med yrket och arbetsmiljön.

En person som har röstproblem får lära sig röstteknik och får hjälp av talkliniken att träna andning och hållning. Maria Södersten ger flera handfasta råd.

– Ett tips är att gå närmare den man ska prata med så att man inte behöver skrika över hela rummet. Man måste veta var gränserna går så att man inte behöver överbelasta rösten. Tala själv med låg röst så påverkas barnen att bli mindre högljudda. Viktigt att rumsakustiken är bra för tal. Det är också viktigt att lära sig vila rösten. Går det att ändra schemat för att på så sätt få fler pauser, kan barngrupperna bli mindre? Man kan lära sig att leva med sitt röstproblem, att känna av situationer och bromsa röstproblemen i tid.

Arbetsmiljön påverkar rösten

Att se över vilka förbättringar som kan göras i arbetsmiljön är en viktig del i arbetet med att minska röstproblemen.

– Buller är förknippat med röstproblem. Vi skriver ut olika arbetshjälpmedel som t ex högtalare med headset. Det är vanligt bland gymnastiklärare men kan också behövas i vanliga klassrum. I Finland är det mycket vanligt med den här typen av hjälpmedel men vi tycker att man i första hand ska jobba med situationen, det vill säga minska ljudnivån.

Torr luft är inte bra för stämbandens slemhinnor liksom damm.

– Många av våra patienter säger att det är dåligt städat i skolorna och damm påverkar rösten negativt.

Maria Södersten påpekar att också stress bidrar till röstproblem då stress ger upphov till spänningar i kroppen och andningen påverkas.

Länktips om hörsel HRF, Hörselskadades Riksförbund Svenska tinnitusföreningen Lärarförbundet Skolliv - Hörselhälsa Karolinska Institutet - Tema Hörsel Läs mer Hörsel- och ljudmätning på fyra förskolor inom Skärholmens stadsdelsförvaltning December 2004-januari 2005. En rapport från Previa Röstproblem följer yrket. Fritzell B. Läkartidningen. 1996. Volym 93, Nr 14: 1325-1328. Att göra sig hörd i buller - studier av förskollärares röstanvändning under arbete. Södersten M. Tidskriften Vård. 2002, Nr 3. sid 38-44. Loud speech in realistic environmental noise: phonetogram data, perceptual voice quality, subjective ratings and gender differences in healthy speakers. Södersten M, Ternström S, Bohman M (2005). Journal of Voice, 19(1):29-46. Vocal behavior and vocal loading factors for pre-school teachers at work studied with binaural DAT recordings. Södersten M, Granqvist S, Hammarberg B, Szabo A. (2002)Journal of Voice, 16(3):356-371.

Källa: Lärarförbundet