Oro för arbetsmiljön på Karolinska
Publicerat:29 april 2009
Författare:Michael Nyhaga
Hur påverkas arbetsmiljön på ett sjukhus av många varsel och färre anställda? Vi har talat med anställda och facket på Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Än så länge är det mest varsel i kommuner och landsting. Suntliv.nu har ringt runt till fackligt förtroendevalda runt om i landet som säger samma sak: Vi har ännu inga uppsagda, men det kommer senare i år.
I en bemärkelse är krisen ännu i sin linda. Landstingens och kommunernas ekonomi har inte bottnat och förhandlingarna för dem som varslats är inte klara. Ändå blir många av med jobbet. De får pensionserbjudanden, vikariat återbesätts inte och timanställningarna minskar – vilket påverkar arbetsmiljön.
Karolinska sjukhuset i Stockholm har ett sparbeting på 450 miljoner kronor. Sedan årsskiftet har antalet anställda på sjukhuset minskat med 114 personer. 600 anställda har varslats, men nedskärningen kommer troligen att ske utan uppsägningar. Det stora problemet för personalen är arbetsmiljön.
– Det finns en oro för väsentligt försämrad arbetsmiljö och för patientsäkerheten. Vi ser att det blir tajtare, man ser över schemaläggningar och förkortar överlappningstiden mellan arbetspassen, när personalen rapporterar till varandra. På vissa arbetsplatser har den tiden halverats, säger Marianne Kock, vårdförbundets ordförande på Karolinska sjukhuset.
Började förra året
Att arbetet blivit mer stressigt bekräftas av en sjuksköterska vi talat med, som vill vara anonym.
– Det började bli mer pressat och tajt redan förra året, men då skulle man lösa det med nyanställningar. Sedan kom sparkraven och anställningsstoppet. Man har minskat med 20 procent på vår avdelning och vi som är kvar får ta över patienter från dem som försvunnit, säger han.
Enligt Marianne Kock finns också en oro bland personalen för schemaläggningarna, semestertiden och kompetensutvecklingen. Samtidigt, hävdar hon, ökar den så kallade vårdtyngden med bland annat fler äldre och multisjuka patienter. Då blir det ännu stressigare när personalen minskar.
– Risken för stickskador ökar när passen blir längre, man får oftare göra tunga lyft själv, säger Marianne Kock.
Fler konflikter
Varje avdelning på sjukhuset, det är indelat i divisioner som klinikerna i sin tur lyder under, har sitt eget sparbeting. På kliniknivå ska man spara upp till fem procent per år. Enligt lagen ska man analysera vad så pass stora neddragningar betyder för arbetsmiljön och det har man också gjort på Karolinska sjukhuset.
– Vi är tydliga med att man inte bara ska rapportera effekter på arbetsmiljön, utan även göra handlingsplaner. Där är vi överens med arbetsgivaren, säger Marianne Kock.
Den psykosociala arbetsmiljön påverkas kanske mest av neddragningarna.
– När man är stressad… hur blir man mot varandra när färre ska göra samma saker? säger Marianne Kock.
– Folk börjar bilda grupperingar och konflikter har börjat uppstå. Man försöker lösa arbetsflödet och ta hjälp av andra, men det är inte alltid det blir till någon hjälp. Vi splittras och många försöker komma med i sådana grupper som inte behöver jobba lika hårt, säger den anonyme sjuksköterska vi talat med.
– Blir en enda person sjuk faller hela schemaläggningen. Det är väldigt tajt. Då får flera personer gå in och dela upp arbetsuppgifterna mellan sig. Det mesta blir lidande, eftersom du är helt slut, konstaterar han.
Får ta över arbetsuppgifter
Olika yrkesgrupper drabbas olika vid neddragningen. På Karolinska är det framförallt undersköterskor som försvinner.
– Det försämrar vår arbetsmiljö eftersom de har arbetsuppgifter som måste göras av någon annan. Sjuksköterskorna ser med oro på att undersköterskorna försvinner, säger Marianne Kock, som är röntgensjuksköterska när hon inte har uppdrag som förtroendevald.