Enkel modell mot dåliga besparingar

Publicerat:05 maj 2009

Författare:Louise Hertzberg

Taggar: Besparingar Ledarskap Nedskärning Organisationsutveckling

Inger Dahlgren ler stort när hon visar sin avhandling. Hon har ägnat 12 år åt den, parallellt med att hon arbetat som psykolog inom landstinget. Det är också hennes egna erfarenheter som legat till grund för arbetet. Och växelgången mellan det vetenskapliga och jobbet finns hela tiden där. Inger Dahlgren berättar att med utgångspunkt från hennes vetenskapliga arbete kunde hon bidra till att hindra nedskärningar på sin arbetsplats.

–Ledningen ville minska antalet psykologer med nästan hälften med motivet att vi inte hade några väntetider. Men vår behandlingsstrategi bygger på att man kan få hjälp direkt.

– Om det dröjer innan patienterna får vård så blir behandlingstiden längre och då blir landstingets kostnader större, säger Inger Dahlgren. 

Helhetstänkande

Hon arbetar med så kallat systemteoretiskt tänkande, det vill säga – en förändring någonstans i systemet får konsekvenser för andra delar av systemet.

– Det är först när man ser hela förändringen som man kan ta bra beslut, säger Inger Dahlgren.

Hon menar att vid nedskärningar har man ofta bestämt från början att göra det enligt en viss metod. När man sedan analyserar följderna så är man redan bunden till att använda just den metoden. 

Inger Dahlgren har vidareutvecklat en modell för självutvärdering som först  bara var avsedd för utvärdering av högre utbildning. Hon har ändrat den lite för att den ska passa även inom kommuner och landsting.

– Modellen kan användas både för pågående verksamhet och när man ska göra någon förändring, exempelvis nedskärningar.

Modellen är uppbyggd som en matris med tre steg.

Inger Dahlgren säger att med hjälp av matrisen kan man undvika problem som kan få stora konsekvenser. I sin avhandling har hon följt ett projekt där primärvård och socialtjänst skulle samarbeta för att fånga upp barn som for illa.

Samarbetet fungerade dåligt. Inger Dahlgren konstaterar att det till stor del berodde på att man inte var överens om ramarna – vilka familjer som skulle rekryteras till projektet. Detta trots att båda parter talade om att jobba förebyggande.

–Primärvården var inställd på att få familjer intresserade på frivillig basis, medan socialtjänsten själva ville ta kontakt med familjer som var i riskzonen för omhändertagande.

Kunskap om yrken

Problemet bottnade i att socialtjänst och primärvård har olika uppdrag och att de består av människor med olika professioner.

Det finns en brist på kunskap om kraven för olika yrkesroller inom kommuner och landsting. Inger Dahlgren ger som exempel att det har blivit så populärt att satsa på KBT, kognitiv beteende terapi.

– Men det är inte alla landsting som har klart för sig att om man inför KBT som enda metod för behandling så måste delar av personalen bytas ut. Psykologer har etiska regler som säger att de ska välja metod utifrån patientens behov. Om de begränsar sig till enbart KBT så bryter de mot de etiska reglerna.

Inger Dahlgren säger att mycket av det hon pekar på i sin avhandling egentligen handlar om att använda sunt förnuft.

– Det här kan ses som en hjälp för att få ansvariga i kommuner och landsting att använda det, säger Inger Dahlgren.

Den här artikeln publicerades första gången i oktober 2008

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Då kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev