Besparingar bäddar för konflikter

Publicerat:05 maj 2009

Författare:Louise Hertzberg

Taggar: Besparingar Konflikt Nedskärning Psykosocial arbetsmiljö

Orsa är en av de kommuner som måste minska antalet tjänster inom skola och äldreomsorg.  Anders Becker, rehabsamordnare, berättar att de väntande nedskärningarna har väckt en del oväntade reaktioner.

– Det verkar som att konflikter som har legat under ytan länge kommer upp nu. Det blir stökigare i en del personalgrupper och så blir cheferna mer ifrågasatta, säger Anders Becker.

Han berättar att man har gjort en del akuta insatser för att lösa konflikter på arbetsplatser. Samtidigt arbetar man också långsiktigt med den psykosociala miljön.

– Vi har en handlingsplan som vi började jobba med förra året. Det är viktigt att det arbetet fortsätter. Att jobba kontinuerligt med detta är det viktigaste på sikt för att det inte ska bli konflikter, säger Anders Becker.

Det är mycket som kan hända med människor som är i en pressad situation. Per Larsson har genom sitt arbete på Previa följt många nedskärningar på nära håll. Han betonar gång på gång vikten av att människor får prata med varandra om vad som händer.

– Om man inte hanterar den oro som finns i gruppen blir det snack i korridoren och risken är att folk blir paranoida, säger Per Larsson.

Chefen har en nyckelroll för att det ska bli bra på arbetsplatsen. Därför är det också viktigt att chefen själv har bra stöd.

– Ibland är det ju så att chefen själv är en av de drabbad. Då kan någon annan behöva komma in och stödja gruppen. Det kan vara någon som kommer utifrån. Om en sådan här situation hanteras på fel sätt finns risken att det leder till ett trauma, som kan ta mycket lång tid att reparera för en person.

Bättre förberedda

Per Larsson säger att under senaste tio åren har sett en viss förbättring när det gäller hur man hanterar omorganisationer och nedskärningar.

– I organisationer finns en mycket större medvetenhet om hur man ska göra. Men när det gäller individer som ska sköta det här har det inte hänt så mycket. En del är jätteduktiga, andra tänker: Det är väl inte så farligt att någon blir av med jobbet.

Previa arbetar både med offentlig och privat verksamhet. Nedskärningsprocesserna kan se lite olika ut. I en kommun tar det ofta lång tid. Först blir det tydligt att kommunen har ont om pengar, sedan kan det bli en utdragen process innan politikerna beslutar hur och var det ska sparas. Under den tiden behövs den organiserade dialogen i arbetsgruppen.

– Det är också viktigt att chefen är uppmärksam på vilka som drabbas värst och behöver mest stöd, så att man inte drar alla över en kam.

Om väl uppsägningen är ett faktum återstår nästa steg på arbetsplatsen: att ta hand om dem som är kvar. De kan behöva sörja att de blir av med arbetskamrater. Men nedskärningar handlar inte bara om det psykiska. Risken finns förstås att nedskärningar leder till ett tyngre arbete för dem som är kvar.

– Det är ju svårt att göra någonting åt. Det är ju en trend i hela det västerländska samhället, att arbetsbelastningen ökar. Det är många som lider och tar skada.

Medalj för delaktighet

Per Larsson uppmanar kommuner att arbeta förebyggande också i tider av nedskärningar: att man noga tittar vad konsekvenserna blir vid en besparing. Suntliv.nu har nyligen intervjuat flera landstingspolitiker som betonat att de vill att personalen är aktiva och kommer med förslag vilka som är de bästa sätten att spara.

– Om de verkligen kommer att gå till så ska politikerna ha medalj. Men om man sedan ändå inte tar personalens förslag på allvar, så hade det varit bättre att personalen hade lämnats utanför från början.

Detta är en uppdatering av en artikel som publicerades i oktober 2008.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Då kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev