"Det är inte ens fel om två träter"

För advokat Anders Elmér är konflikter vardag. Han är arbetsrättsadvokat med 35 års erfarenhet. Vad har han lärt sig under alla dessa år? Att det gamla ordspråket verkligen är giltigt - det är inte ens fel om två träter.

I hela sitt vuxna liv har Anders Elmér sysslat med juridik. Sedan 1988 är han delägare i Elmzell advokatbyrå och företräder ofta arbetsgivarsidan i olika tvister, men han har också lång erfarenhet av att se konflikter ur den anställdes perspektiv. Han har ett förflutet som förbundsjurist på tjänstemannafacket SKTF och på LO

Arbetsrättsliga tvister gäller olika tolkningar av om det som skett är i strid med gällande lagar och kollektivavtal. Det kan till exempel gälla hur en uppsägning gått till eller om en person nekats anställning på grund av diskriminering.

– Den som oftast mår dåligt av en konflikt är arbetstagaren. För arbetstagaren handlar det ju om en själv, medan den som för talan för arbetsgivaren bara är en tjänsteman som gör sitt jobb. Det är inte något som berör in på bara skinnet.
 
Det är inte ens säkert att det hjälper om man går som segrare ur en rättslig tvist och får domstolen på sin sida.

– Man vinner fast man förlorar. Om det är ett mål om felaktig uppsägning så kan arbetstagaren få rätt i att uppsägningen skötts på ett felaktigt sätt. Men andra arbetsgivare kommer att tänka  "ingen rök utan eld" och då blir det svårt att få jobb igen. Särskilt på en liten ort, där alla vet vad som hänt. Då är det kört, säger Anders Elmér.

Båda parter har sin sanning

I filmer är det ofta något magiskt med rättegångar. Den svage segrar mot alla odds. Han eller hon är en hjälte som vågade ta strid. Det där är långt från advokat Elmérs verklighet.

– Det är en schablon att man får lyskraft av att vara med i en rättegång, säger han.
 
I verkligheten är det inte heller så enkelt att en har rätt och en har fel.

– Det där har jag lärt mig med åren. Sanningen är inte odelbar. Båda parter har sin sanning - och för var och en är det den rätta sanningen. Det är sällan folk medvetet ljuger, de har bara helt olika uppfattningar om vad som har hänt.

För domstolen gäller det att bedöma vem som ger den mest trovärdiga beskrivningen. Den som inte blir trodd kan ha väldigt svårt att acceptera det.

För arbetstagaren kan en domstolsförhandling vara obehaglig också på andra vis. Gamla arbetskamrater kan kallas som vittnen för arbetsgivaren.
 
– Generellt kan man säga att om en tvist som gäller en arbetstagare som inte längre är kvar på arbetsplatsen, så håller de som är kvar på arbetsplatsen ihop gentemot honom eller henne.

I en konflikt som avgörs i domstol ställs allt på sin spets. En arbetsgivare som anklagas för att ha sagt upp någon på ett felaktigt sätt måste bevisa att allt gått rätt till. Då kan allt möjligt negativ om personen dras fram. Saker som aldrig annars hade sagts.

– Det är inte särskilt trevligt att få höra nedsättande saker om sig själv.

Domstolsärenden tar lång tid

Anders Elmér säger att den som vill driva ett fall till domstol verkligen måste tänka efter om det är värt allt negativt som det kan innebära. Inte minst den långa väntetiden innan ärendet avgörs.
 
– Om det är en tvist som ska behandlas i tingsrätten så kan det röra sig om år, innan det blir domstolsförhandlingar. De har skett en urvattning av rättsystemet.

Tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare kan antingen avgöras i tingsrätten eller i Arbetsdomstolen, AD. Tingsrätten blir första instans om arbetstagaren är oorganiserad eller medlem i någon fackförening som inte har kollektivavtal. Då måste också arbetstagaren betala rättegångskostnaderna själv. Samma sak gäller om arbetsgivaren är oorganiserad.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren däremot är med i en arbetsgivarorganisation respektive fackförbund så står de normalt för kostnaderna om de anser att det finns skäl för att driva målet. Då hamnar målet direkt i Arbetsdomstolen. Väntan på förhandling där kan också bli rätt lång, men det handlar inte om år som i tingsrätten, snarare månader.
 
80-90 procent av alla fall leder inte till domstolsförhandlingar. När det gäller strider där båda parter är organiserade så har man först lokala förhandlingar, om det inte går att komma överens där så går det vidare till centrala förhandlingar. Först därefter kan ärendet lämnas in till Arbetsdomstolen. Men då finns fortfarande möjlighet att komma överens.

– En förlikning kan komma efter det att tvisten pågått mycket länge. Den kan ha pågått i åratal, men så när det närmar sig domstolsförhandlingar så gör man plötsligt upp.
 

Svenskar drar sig för konflikter

Anders Elmér säger att det flesta människor inte gillar konflikter, det finns en och annan vars livsluft är striden, men de är minoritet.

– Vi är inte konfliktbenägna i Sverige. Vi har inte den kulturen.
 
Anders Elmér tycker att det är bra. Däremot tror han att svenskar skulle kunna vinna på att vara tydligare mot varandra ibland. Han säger att arbetsgivare inom kommuner och landsting kan vara dåliga på att markera om de tycker att en anställd beter sig illa.
 
Kommuner och landsting beter sig annars juste på så vis att de försöker hitta lösningar. De driver oftast inte ett mål för en princips skull, säger Anders Elmér.

– Det går ofta att hitta en lösning på kommun- och landstingssidan, men det kan vara väldigt segt och det är jobbigt för den enskilde, säger Anders Elmér.
 
Juridik handlar ju om avtal, lagar och paragrafer. Det är det som Anders Elmér är expert på, men de människor som vill ha hans hjälp, behöver inte alltid juridisk hjälp. En del behöver stöd för att komma vidare i livet.
 
– Någon kanske har blivit illa behandlad utan att det har ett dugg med juridik att göra. Det går inte att få prövat i domstol. Man vill ha upprättelse. Men sådant står det ju inte något om i lagar och kollektivavtal.
 
Anders Elmér kallar det tårtuppgörelser, att det man egentligen önskar sig är att bli värdigt behandlad. Om man tvingas sluta på sin arbetsplats till exempel kanske man egentligen önskar sig en värdig avslutning: en tårta, ett tacktal och ett handslag.