Osäker statistik om hot och våld i arbetslivet

Hot och våld i arbetslivet är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Den som utsätts för hot eller våld på sin arbetsplats riskerar inte bara fysiska skador utan också ett trauma som kan ge långvariga psykiska problem. Dessutom påverkas ofta arbetskamraterna. Höga stressnivåer, förlorad arbetstid och sämre kvalitet på utfört arbete kännetecknar många arbetsplatser där hot och våld förekommer.

Kommun- och landstingsanställda är klart överrepresenterade i statistiken. Störst risk för att bli utsatt bland dem är vårdare inom psykiatrin, vårdpersonal på sjukhus och vårdcentraler, samt personal inom omsorgen. Psykologer, kuratorer och socialtjänstemän är också riskfyllda yrken vad gäller hot och våld på arbetsplatsen.

Dragna i håret

I AFA Försäkrings arbetsskadestatistik kan man läsa vilken typ av våld det handlar om. Några exempel: Vårdare inom psykiatrin har blivit knuffade, sparkade, dragna i håret, skallade, och angripna av kniv, yxa eller pistol av patienter. Psykologer, socialsekreterare och kuratorer har blivit sparkade, slagna, bitna och även de angripna med olika vapen av klienter. De senaste åren har också ett par personer inom vården blivit dödade av patienter.

Hur vanligt våldet är finns det dock delade meningar om. Statistiken om hot och våld i arbetslivet ger helt olika bild, beroende på vad man utgår ifrån.

Flera fackförbund har de senaste åren frågat sina egna medlemmar om de har upplevt hot och våld på sin arbetsplats. Där uppger många fler att de blivit utsatta, än vad statistiken visar om antalet godkända arbetsskador på grund av hot och våld.

Liten del anmäler

Psykologförbundet gjorde år 2006 en enkätundersökning på internet hos ett litet slumpvis urval av sina medlemmar. Av dem hade fyra av tio någon gång i sitt arbete utsatts för hot. En av tio hade någon gång blivit fysiskt attackerade i sitt arbete. Men bara en liten del av dem hade anmält hoten och våldet för sin arbetsgivare.

Två år senare gjorde SACO en stor enkätundersökning om hot och våld bland sina medlemmar. Av ungefär 5000 SACO-medlemmar svarade en av tio att de utsatts för hot de senaste två åren, och en av trettio att de hade utsatts för våld. Akademiker anställda inom kommun och landsting utgjorde den klart mest utsatta yrkesgruppen. Inom Sveriges läkarförbund hade var fjärde läkare utsatts för hot. Inom SSR och Lärarnas Riksförbund uppgav var femte samma sak.

Också Kommunal gjorde en enkätundersökning bland sina hälso- och sjukvårdsanställda medlemmar år 2006. Där uppgav mer än åtta av tio av de svarande att de hade utsatts för hot eller våld någon gång i sitt arbete.

– Siffrorna ska kanske tas med en nypa salt eftersom det var ett litet urval och bara hälften av de tillfrågade svarade, säger Leif Nordin, ombudsman på Kommunal. Men visst har våldet ökat. Idag har man securitasvakter på vårdcentralerna och särskilda mötesplatser för ambulanspersonal att möta polisen vid, när de ska in i vissa bostadsområden.

Ingen tydlig trend

Det finns ingen tydlig trend att anmälningarna om hot och våld på arbetsplatserna ökar, åtminstone inte generellt. Men många anställda upplever att det har ökat. I SACO-förbundets undersökning var det var tredje medlem som svarade att de upplevde det. I Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning från 2008 uppgav nästan hälften av lärarna att de upplevde att våld, hot och andra trakasserier har ökat i skolan.

Annan statistik visar på motsatsen. Arbetsmiljöverket kom nyligen ut med en översikt över antalet arbetsolyckor med sjukfrånvaro orsakat av hot och våld. De senaste fem åren har drygt 2 000 personer fått ersättning från försäkringskassan för sådan sjukfrånvaro. Det är en minskning med en fjärdedel sedan 2005. 

De siffrorna säger inte hela sanningen, menar Jan Ottosson, senior analytiker på Arbetsmiljöverket.

– Det kan säkert finnas en viss underrapportering i vissa grupper, säger han. Statistiken kan också färgas av olika mekanismer, till exempel ändrade regler i sjukförsäkringen.

AFA Försäkring har Sveriges största databas när det gäller arbetsskador, och där ingår också statistik om hot och våld. I 2010 års arbetsskaderapport från AFA rapporteras drygt 1 000 personer ha fått ersättning under åren 2007 och 2008, efter att ha blivit sjukskrivna för att de drabbats av hot och våld på sitt arbete. Omkring hälften av fallen gäller rån. Akut krisreaktion är den vanligaste diagnosen som utgör grunden för sjukskrivningen. Men det finns också personer som blivit fysiskt skadade och därför tvingats sjukskriva sig.

Rapporterar inte själv allt

Niklas Larsson är mentalskötare på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Alla på hans jobb, inklusive han själv, har råkat ut för hot och våld på arbetet.

– Visst finns det en underrapportering av hot och våld hos oss, säger han. Jag rapporterar inte själv allt som jag råkar ut för. Och det är det inte många som gör.

Tidsbrist och problem med tillgång till datorer är några orsaker till underrapporteringen, menar han.

– Men det handlar också om attityder, säger han. Vi anställda har olika syn på vad som ska rapporteras. En del tycker att man ska rapportera minsta lilla sak, andra menar att det ingår i jobbet. En större tydlighet med vad som ska rapporteras vore bra.

Statistiken är viktig, men inte allt, betonar Niklas Larsson.

– Om vi till exempel ser en höjning av antalet incidenter så behöver vi veta vad det beror på. Ibland kan det handla om en enstaka orolig patient.

Hot, slag, sparkar och brottningsmatcher för att hålla fast folk som kan vara till skada för både sig själva och andra - det är sånt man inte kommer ifrån i jobbet på en sluten psykiatrisk avdelning, menar Niklas Larsson. Men det går att få ner antalet incidenter.

Mälarsjukhusets psykiatriska slutenvård ingår i ett projekt från AFA Försäkring. Målet är att försöka få ner inslagen av hot och våld på arbetsplatser där det förekommer ofta. På Mälarsjukhuset handlar det framför allt om att utveckla hur personalen ska bemöta patienterna så att inte hotfulla och våldsamma situationer uppstår.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!