"Klimatet har blivit råare"

Läraren Peter Norell upplever att miljön i skolan har blivit råare. På hans arbetsplats är det bråk i stort sett varje dag. Riskerna för hot och våld tas inte på tillräckligt stort allvar, menar han.

Att gå emellan i ett bråk mellan elever och bli hotad. Att bli nerslagen av en förälder som kliver in i klassrummet mitt under en lektion. Eller att bli påhoppad bakifrån i korridoren och få en luftpistol pressad mot tinningen. Peter Norell, lärare och huvudskyddsombud på Lärarnas Riksförbund, kan berätta om många situationer där lärare har råkat ut för hot eller våld.

Peter Norell är grundskollärare på Lövgärdesskolan i Angered, Göteborg. Där sker de flesta bråken i korridorerna, men ibland även i klassrummen under lektionstid.

Under de senaste åren har skolan haft problem med ett litet gäng som provocerar och skapar bråk. Tre personer ur gänget har flyttats till en annan skola. Men de har sina kompisar på Lövgärdesskolan och brukar ändå hålla till där. Vid ett par tillfällen har det fått skolledningen att kalla på polisen med hänvisning till olaga intrång. Men ungdomarna kommer ändå tillbaka.

– Det är svårt, vi kan ju inte kedja fast dem.

Tror att många bär kniv

Peter Norell har jobbat som lärare i 35 år. Han tycker att klimatet har blivit råare under den tiden. Visserligen har det alltid förekommit bråk. Men numera tar sig konflikterna oftare fysiska uttryck. Och en del elever bär vapen, tror han.

– Vi vet inte säkert, för vi får inte titta i deras fickor, men vi tror att många tonåringar bär knivar. De kommer fram ibland, inte för att någon hotar men för att eleverna sitter och pillar med dem.

En annan förändring är att fler barn med diagnoser som exempelvis ADHD integreras i den vanliga skolan istället för att placeras i specialklasser. Peter Norell tycker i grunden att det är bra. Men för att det ska fungera behöver lärarna utbildning i att hantera den nya elevkategorin. Eleverna behöver ofta struktur och rutiner, något som inte är helt lätt att skapa i en rörig skolmiljö.

– För många fungerar det bra att gå i vanlig klass. Andra känner sig som losers. Då blir de ofta utåtagerande, som ett sätt att synas, och ger sig kanske på andra elever och lärare.

Endast var tionde anmäler

Enligt en omfattande undersökning som Lärarnas Riksförbund genomförde 2008 hade var tjugonde lärare utsatts för våld. Men enbart var tionde som utsattes gjorde en polisanmälan. Det är en bild som Peter Norell känner igen. Många skolledare är rädda om skolans rykte och väljer därför att inte kontakta polisen.

Uppföljningen brister även på andra sätt.

– Om något händer skriver man ofta bara en tillbuds- eller arbetsskadeanmälan och lägger i arkivet, och så blir det inte mer. Istället borde man försöka lära sig något av det, så att det inte händer igen.

De flesta skolor har visserligen handlingsplaner. Men alltför ofta innebär det bara ett dokument som sitter i en pärm. För att planerna ska ha någon effekt måste de diskuteras och uppdateras, betonar Peter Norell. Hur ska läraren agera om en elev är drogpåverkad? I vilka fall ska man göra en polisanmälan? Vilket stöd finns för dem som drabbats av hot eller våld för att minska risken för sviter?

Förtroende är viktigt

Personligen tror Peter Norell mycket på vikten av att bygga relationer till eleverna.

– Man ska vara schysst och se eleverna som individer. Vara trevlig och vänlig, men inte på ett kompissätt utan som en vuxenauktoritet.

Lövgärdesskolan jobbade under en period medvetet med relationsbyggande som ett sätt att reda ut konflikter. Skolledningen och lärarna kartlade då vilka lärare som hade bra relationer med vilka elever inom den stökigaste klicken. När en konflikt uppstod fick läraren med den bästa kontakten ta hand om samtalet med eleven.

Det fungerade väldigt bra, tycker Peter Norell.

– Om man inte bara betraktas som lärare, utan även någon som eleven har förtroende för, så vill de inte bråka.