Brandmännen vill synas

Räddningstjänsten i Södertälje har flera gånger utsatts för stenkastning när de har ryckt ut till vissa bostadsområden. Lars-Göran Uddholm, brandchef vid räddningstjänsten i Södertälje, vill helst tala om de förebyggande satsningarna istället för attackerna. Han anser att mediernas fokus på våldet leder till ökat våld; att de som utövar våldet får mer bränsle på elden.

För att skydda sig mot stenkastningen har de plastfilm på rutorna, men annars undviker de synliga skydd. Det är mer provocerande än hjälpande, menar Lars-Göran Uddholm.

– Mycket handlar istället om att bli synliga i de områden där vi har problem, att etablera sig där på andra sätt än genom det vanliga jobbet.

Samarbete i fokus

Han nämner närpoliskontor som ett exempel på hur polisen arbetar. Just polisen samarbetar de mycket med, men de försöker bli synliga på flera sätt. Bland annat har de arrangerat en fotbollsturnering för niondeklassare i Södertälje.

– Då möter de oss som fotbollsintresserade, inte som representanter för staten eller makten, fortsätter han. Eftersom vår personal är en ganska homogen grupp, vältränade män med svensk bakgrund är det lätt att det blir vi och de.

Kåren satsar därför på att rekrytera personal från andra grupper, speciellt de som finns representerade i de områden där problemen finns. Inte bara för att få en mer heterogen räddningskår utan också för att lära sig mer om olika kulturer.

Samarbetet med polisen är effektivt men inte den enda. De samarbetar med Södertälje kommuns väktare, fältassistenter och nattvandrare och, inte minst, SL, Stockholms Lokaltrafik.

– Ofta är det polisen man vill komma åt, vi är bara verktyget för att komma dit. Fördelen med det är att personalen inte tar det personligt, de vet att det inte är den enskilda personen som attackeras, utan symbolen, säger han.

Samtal hjälper

Men hur är det med individen, brandmännen, hur klarar de av riskerna för hot och våld?

– Det viktigaste och mest grundläggande är att tänka tanken att det kan hända, för att inte bli överrumplade om det händer. Sen talar man också mycket inom gruppen om vad som har hänt.

Lars-Göran Uddholm beskriver de stödfunktioner som finns för att ta hand om personal som utsatts för hot eller våld. Först och främst arbetar de med kamratstödgrupper, som består av egen personal som är utbildad för att tala med dem som utsatts för hot och våld. För de som behöver mer professionell hjälp finns Företagshälsovården. Kamratstödgrupperna har använts en del men än så länge har man inte samarbetat med Företagshälsovården.

Det finns andra orsaker till att personalen mår dåligt; till exempel barn som far illa.

– Fortfarande händer det att vi utsätts för våld, men på sista tiden har det varit lugnt. Jag hoppas att det är en trend som slutar med att vi i framtiden välkomnas vart vi än kommer, säger Lars-Göran Uddholm.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!