Akademiker saknar utbildning i att hantera hot och våld
Publicerat:12 november 2010
Författare:Michael Nyhaga
Lärare, socionomer och psykologer har inte kurser om hot och våld i sin grundutbildning. Trots att de är utsatta grupper i arbetslivet.
Enligt Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, tillhör socialsekreterare dem som oftast utsätts för hot och våld. Trots detta får de inte utbildning i självskydd eller konflikthantering.
– Vi pratar en del om det, men inte så mycket, säger Helga Skeidsvoll, studievägledare vid Socialhögskolan i Lund.
Socialhögskolan i Lund har dock en delkurs där studenterna tränar på att samtala med klienter och då kan de komma in på ämnet.
En genomläsning av kursplanerna vid andra socionomutbildningar runt om i landet – i Jönköping, Linköping, Malmö och Karlstad – visar att de inte heller har kurser i konflikthantering eller självskydd. Ämnet kan dock beröras under andra kursmoment.
Detsamma gäller psykologutbildningarna, vars kursplaner också saknar moment om hot och våld. Trots att sju av tio psykologer, enligt en undersökning från Sveriges psykologförbund, någon gång känt sig rädd på jobbet.
Viktigt för socionomer och psykologer
Enligt Stefan Sandström, själv psykolog och verksam som föreläsare och utbildare om hot och våld i arbetslivet, bör socionom- och psykologutbildningarna innehålla sådana kurser.
– Det tycker jag. Det är grupper som arbetar med människor som har hot- och våldsproblematik, säger han.
– Det är utomordentligt viktigt inte minst för socionomer, men även för psykologer. De ska ju också kunna behandla människor för detta och anpassa dem till samhället.
Lärarhögskolan i Stockholm har en fristående kurs i kommunikation och konflikthantering, men inga obligatoriska delmoment i ämnet.
– Det finns inga sådana avgränsade kurser, men däremot kan man komma in på det under andra delar av utbildningen, säger Cecilia Parkert, informatör vid lärarutbildningen.
Rollspel och föreläsningar
Mentalskötarna, som ofta drabbas av våld snarare än hot, blir förberedda på ett helt annat sätt än studenterna vid akademiska utbildningar. Anna Söderlind är lärare vid en tvåårig KY-utbildning i psykiatri vid Blekinge tekniska högskola.
– Vi jobbar med konflikter och konflikthantering hela tiden, säger hon.
– Man måste ha med det under utbildningen, det är en självklarhet.
Studenterna som ska bli mentalskötare får bland annat se och diskutera filmer om hot och våld, de har föreläsningar om konflikthantering och även rollspel. Däremot övar de inte rent självförsvar i form av grepp och fritagningar.
– Vi har haft utbildning i självskydd tidigare, men det kostar mycket och är något som man måste hålla igång, säger Anna Söderlind.
Fakta: Fortbildning mot hot och våld
Det finns en mängd kurser i konflikthantering för den som inte fått kunskaperna under grundutbildningen. Vissa innehåller både träning både i att verbalt möta hotfulla personer och fysiskt självskydd. Den så kallade Bergen-modellen och Durewall-institutets kurser är två exempel.
Andra är mer självförsvarsinriktade – som de uppdragsutbildningar som anordnas av kampsportsföreningar – eller enbart inriktade på att undvika och förebygga hot och våld.
Arbetsgivarna anordnar också i vissa fall kurser i konflikthantering och/eller självskydd för sina anställda. Ambulanspersonal och mentalskötare är två yrken där det förekommer.
|
Läs mer
Intervju med en lärare om hot och våld
Intervju med en socialsekreterare
Våld vanligt i människovårdande yrken
Lärare utbildas i att möta våld