Fasta jobb en generationsfråga

Majoriteten av personalen under 30 år som jobbar i kommuner och landsting är inte fast anställda.Fackförbund och arbetsgivare ger olika förklaringar: fasta jobb försvann på 90-talet, kvinnodominans ger många föräldravikariat, många har provanställning och ovilja att anställa outbildade.

Statistik från Sveriges Kommuner och landsting, SKL, visar tydligt att anställningsform hänger ihop med ålder. Bland de anställda i kommuner som är under 30 år har 65 procent visstidsanställning, inom landstinget är andelen 56 procent. Bland dem som är mellan 30 och 39 år har drygt var femte visstidsanställning. Sedan sjunker antalet visstidsanställningar successivt med åldern, för att stiga något igen bland de äldsta, de som är över 60 år.

Provanställningar vanligt

Vad det här beror på finns det delade uppfattningar om beroende på vem man pratar med. Elisabeth Gillingsjö, som arbetar med statistiken på SKL, säger att man inte har gjort någon undersökning om vad som döljer sig bakom siffrorna men man tror att det till stor del beror på att det är vanligt att kommuner och landsting tillämpar provanställningar.

– De flesta nya som får jobb är ju unga. Många av dem får först en provanställning som sedan vanligtvis övergår i ett fast jobb.

De fack som Suntliv.nu talat med känner inte igen sig i det resonemanget. Kjell Svahn är förhandlare på tjänstemannafacket SKTF. Han säger att bland deras medlemmar är det ovanligt med provanställningar, däremot finns många unga som har vikariat och säsongsanställningar.

– Min uppfattning är att det är vanligare med tillfälliga anställningar i offentlig sektor än i privat. Arbetsgivaren vill inte binda sig och tillsvidareanställa fler än man har råd med.

Rudi Hedenus är personalchef i Malmö stad. Han säger att anställningsformen har koppling till brist på utbildning. Inom utbildning- och förskoleverksamheten är det inte så vanligt med viss tidsanställningar men däremot när det gäller vård och omsorg.

– Det är många som kommer in i vård- och omsorg som inte har utbildning för det. Då vill vi ogärna ge dem tills vidare anställning innan de har skaffat det. En vanlig väg är att man först är timvikare, sedan får ett längre vikariat, därefter utbildar sig för arbetet och sedan får en tillsvidare anställning.

Rudi Hedenus menar att det här också är någonting som man kan se positivt på.

– Människor som inte har hittat vad de vill syssla med får en chans att komma in på arbetsmarknaden.

Dyrt med vikarier

Maria Hansson, ombudsman på Kommunal, menar att arbetsgivaren felaktigt tror att det går att tjäna pengar på att undvika tillsvidareanställningar.

– Men det stämmer inte. Det kostar enorma summor att ringa in vikarier och dessutom får man en helt annan lojalitet hos personalen om de erbjuds fasta jobb.

Maria Hansson säger att det har skett en försämring sedan 90-talet. 

– Vi upplever att de osäkra anställningarna har ökat efter neddragningarna på 90-talet. Efter nedskärningarna upptäckte man ju så småningom att man behövde mer personal, men då blev det inte fasta jobb utan vikariat. Eftersom det mest är unga som söker jobb så är det de som får osäkra anställningar. Det är en generationsfråga.

Ny lag inger oro

Både från Kommunal och SKTF är man oroliga för att den lag som träder ikraft 1 juli ska leda till ännu fler osäkra jobb. Den ger arbetsgivaren rätt att under två år anställa en person utan att ange någon särskilt skäl, allmän visstidsanställning. Man kan alltså få en tillfällig anställning utan att vara vikarie för någon eller arbeta med någonting som är tidsbegränsat till sin natur. Samtidigt som arbetsgivaren kan anställa friare så innebär lagen att man efter två år måste få fast anställning. Lagen innebär också att man får fast jobb efter två år som vikarie, enligt de gamla bestämmelserna är det tre år.

– Det vi är oroliga för är att arbetsgivaren ska varva vikariat och allmän visstidsanställning. Då kan det bli flera år som man har oviss anställning.

Kommunal har inte undersökt vad deras yngre medlemmar önskar sig för anställningsform, men hänvisar till att många andra undersökningar visar att de allra flesta vill ha fasta jobb.

Maria Hansson säger att hon ”vill ändra i huvudet på arbetsgivare” så att de ser fördelarna med att fastanställa personal.

– Det blir en helt annan lojalitet om människor får fasta jobb.

Naturliga förklaringar

Agneta Thor på Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter menar att den höga förekomsten av vikariat bland yngre arbetsterapeuter till stor del har naturliga förklaringar. 

– Det här är ett kvinnodominerat yrke med ganska låg medelålder. Det gör att det blir många föräldravikariat.

Agnetha Thor tycker däremot att det är anmärkningsvärt att nästan var femte av deras medlemmar som är mellan 30 och 40 år har vikariat.

– Den siffran är väl hög.

Kenneth Robarth, personalspecialist på Norrbottens läns landsting, menar också att huvudförklaringen till att yngre som inte har fasta jobb är att det finns så mycket vikariat.

– Vi har försökt lösa det genom att införa pooler av och till. Men det är inte så populärt att jobba i pooler. De flesta vill ha en fast arbetsplats.

Han tror att svårigheterna för yngre att få tillsvidare anställningar är över snart, kanske redan om två år.

– Vi står inför stora pensionsavgångar och då kommer arbetsgivarna att få kriga om personalen. Då kommer man erbjuda folk fasta jobb för att de inte ska gå någon annanstans.

Personalstatistik från SKL landsting/regioner november 2006

Ålder	tillsvidare	visstid	% visstid
-29	11 068	14 151	56
30-39	42 933	12 307	22
40-49	64 762	9 196	14
50-59	75 923	5 614	7
60-	27 493	3 560	11

Personalstatistik november 2006 /Kommuner

Ålder	tillsvidare	visstid	% visstid
-29	42 961	78 824	65
30-39	137 451	38 903	22
40-49	179 856	32 754	15
50-54	100 214	11 517	10
55-59	104 053	9 520	8
60-	83 702	12 817	13