Brist på jobb för unga ger psykiska problem

Publicerat:18 juni 2007

Författare:Sven Bremberg

Taggar: Diskriminering Ohälsotal Psykisk ohälsa

Andelen ungdomar som har psykiska besvär har fördubblats eller tredubblats sedan slutet av 1980-talet. Exempelvis visade SCB:s undersökningar år 1989 att 9 procent av kvinnorna i åldern 16-24 år hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Sexton år senare år 2005 är det tre gånger fler (30 procent) som har sådana problem. Försämringarna har drabbat både kvinnor och män i ungefär samma takt.

Det finns två huvudförklaringar till denna ogynnsamma utveckling, en som kan knytas till förändringar av arbetsmarknaden och en som kan knytas till ökad individualisering.

Arbetstillfällen försvann

I samband med 1990-talskrisen försvann omkring 300 000 arbetstillfällen för ungdomsgruppen. Andelen förvärvsarbetande 16-24-åringar minskade från 700 000 till 400 000 mellan åren 1989 och 1994. Dessa förvärvsarbeten har inte kommit tillbaka. OECD:s statistik visar att förändringen var kraftigare i Sverige än i de flesta andra länder i Europa. I åldrarna över 24 år har situationen nu i stort återhämtats till läget före krisen. Den bestående effekten gäller enbart ungdomsgruppen.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har publicerat en översikt där effekter av olika strategier för att motverka ungdomsarbetslöshet analyseras. Författaren finner att situationen för ungdomar är minst gynnsam i länder där utbildningssystemet inte är tydligt kopplat till arbetsmarknaden och arbetsmarknaden samtidigt är påtagligt reglerad. En sådan situation föreligger i Sverige.

Ökad individualisering

Den andra förklaringen, till den försämrade psykiska hälsan, kan knytas till den ökade individualiseringen. Det moderna samhället har gjort tillvaron alltmer öppen. Det är både en följd av framgångsrik ekonomi och av medvetna politiska strävanden. Dagens öppna och rika tillvaro är eftersträvad. Den ställer emellertid högre krav på ungdomar än tidigare på att hantera alla de möjligheter som finns.

Skolan är samhällets främsta resurs för att utveckla unga människors förmågor. Skolan har troligen blivit bättre sedan 1980-talet, men förbättringarna har inte varit tillräckliga. Ett modernt samhälle ställer höga krav på individens förmåga att hantera information. Idag finns fler möjligheter att ta ställning till än det någonsin tidigare funnits. En person som har fått träna sig att lösa problem och att överblicka olika alternativ klarar situationen bättre. En viktig del av skolans kärnuppdrag är att utveckla sådana kompetenser.

Emotionell och intellektuell förmåga samspelar med varandra. Om en person överväldigas av känslor kan hon ha svårt att klara både skola och privatliv. Emotionell förmåga går att utveckla, liksom andra förmågor. Att utveckla unga människor allsidigt är också en del av skolans uppdrag.

Goda intellektuella, emotionella och sociala kompetenser krävs också inom arbetslivet. Det är inte längre tillräckligt att behärska vissa rutiner knutna till en given verksamhet. Förmåga att lära om och att lära nytt blir allt viktigare eftersom produktion och rutiner utvecklas i allt snabbare takt. Samspel med andra människor är centralt i ett modernt tjänstesamhälle och inom allt fler arbeten finns behov av kreativitet. Detta innebär att mental hälsa är central, inte endast för den enskilde, utan även för samhället som helhet eftersom hälsan påverkar människors produktivitet.

Många får inget slutbetyg

Dessa förhållanden talar för att skolan behöver utvecklas för att bättre förbereda ungdomar inför det arbetsliv som väntar dem. Idag går alla ungdomar 3 år i gymnasiet. Vid 20 års ålder saknar 28 procent slutbetyg från gymnasiet. Detta tyder på att gymnasieskolan misslyckats med sin uppgift. Grunden ligger sannolikt i brister i grundskolan där 10 procent inte fått godkända betyg i kärnämnena. Dessa förhållanden är illavarsnande med tanke på den ökade globala konkurrens dagens ungdomarna kommer att möta som vuxna.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Då kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev