Kulturkrockar löser sig
Publicerat:12 september 2007
Författare:Louise Hertzberg
Kulturkrockar och missförstånd – visst förekommer sådant i vården, men problemen kommer att lösa sig på sikt. Det menar Amir Khorram-Manesh som själv blev tagen för pizzabagaren när han började som läkare för 25 år sedan.
På 80-talet var det fortfarande ovanligt med en läkare som inte hade svenskt ursprung. Amir Khorram-Manesh är från Iran men har utbildat sig i Sverige. När han kom ut på sitt första jobb som läkare var det en del höjda ögonbryn.
– Folk tänkte att det är väl pizzabagaren som går där i korridoren, säger han.
Mycket har hänt sedan dess. Nu är han verksamhetschef för kirurg- och ortopedkliniken på Kungälvs Sjukhus.
Missförstånd
Var tionde som går läkarutbildningen är född i ett annat land. Av dem som jobbar i landstinget är nästan var fjärde utrikes född, och 30 procent av dem utanför Europa. Med mångfalden uppstår också problem på grund av olika synsätt och kultur.
– Javisst är det så, men det är inte så farligt. Det handlar oftast om missförstånd.
Amir Khorram-Manesh fick upp ögonen för det när han var studierektor på Sahlgrenska akademien för stödkurser för läkare med utländska examen.
– Vi förstod då att det inte bara räcker med språkutbildning. Man måste också lära sig kulturen och förstå de sociala koderna.
Amir Khorram-Manesh har varit aktiv i forskningsprojektet ”Kommunikation och interaktion i den mångkulturella vården” där man undersökt samarbetet både mellan läkare från andra länder och patienter, och dessa läkare och övrig personal.
Det visade sig att kontakten läkare-patient ofta fungerar mycket bra. Läkaren får ofta stöd av patienten om man inte hittar rätt ord. Patienten känner sig uppmärksammad eftersom läkaren lyssnar extra noga för att vara säker på att förstå.
Läkare som kommer från andra länder är ofta mer auktoritära. Det reagerar patienter olika på. En del tycker det är skönt när läkaren tar över medan andra vill vara mer delaktiga.
Acceptera normerna
Amir Khorram-Manesh säger att läkaren måste acceptera det svenska förhållningssättet.
– En del läkare är vana vid att de behandlas som en gud. De som kommer hit måste lära sig att vi inte arbetar så. Här är patienterna delaktiga. En läkare kan ha fel.
Synen på hierarki och auktoritet kan också ställa till problem i arbetslaget. En del läkare är inte vana vid att sjuksköterskorna har så avancerade uppgifter som i Sverige. Det gör att sköterskorna kan känna sig förbigångna.
– För den läkare som kommer som ny gäller det att visa att man är kunnig och samtidigt vara ödmjuk, att man är en i gruppen, säger Amir Khorran-Manesh.
Vänlig order
För den som är van vid ett tydligt hierarkiskt system kan det vara svårt att förstå hur det fungerar i Sverige.
– Om en chef säger: Kan du vara snäll och göra det där, så vet de inte om det är någonting som måste göras eller inte. Hierarkier finns här också men är inte lika lätta att se.
Amir Khorram-Manesh menar att den svenska personalen måste hjälpa de nya att förstå koderna.
– Ofta tar man hänsyn på fel sätt och säger inte till om någon gör fel. Men den som är ny behöver konstruktiv kritik och handledning.
Själv drar han sig inte för att generalisera kring olika grupper.
– Österlänningar är ofta avvaktande och tysta, vilket kan missförstås som att de är osäkra. Östeuropéer talar ofta så snabbt att andra har svårt att hänga med. De som kommer från mellanöstern är vana vid en kultur där man är skrikig och tar för sig, säger Amir Khorram-Manesh.
Han ser inte något anmärkningsvärt i att uttrycka sig på sådant sätt om olika grupper.
– Vad är det för fel? Det viktiga är att hjälpa dem att förstå hur de uppfattas här.
Kaffekassan viktig
Amir Khorram-Manesh menar att det inte finns något alternativ till att anpassa sig till grunderna i den svenska stilen.
– Om du är muslim så måste du inte börja dricka alkohol. Men du måste acceptera att det är en del av det här samhället. Det är samma sak som att den som kommer till mellanöstern inte kan gå ut och supa sig full om man vill bli respekterad.
Han är medveten att det ibland kan vara svårt att passa in. Han möter själv fördomar. Men vet hur han ska komma förbi det.
– När jag kommer in ny på en avdelning: mörk, skäggig och utlänning, så kan jag snabbt bli accepterad bara genom att fråga: Var lägger jag pengar till kaffekassan? Då är det inte längre några problem. Det handlar om att visa att man vill vara en i gruppen och göra rätt för sig.
Källa: Kommunikation och interaktion i den mångkulturella vården"