Språkkrav kan vara rasism
Publicerat:08 oktober 2007
Författare:Louise Hertzberg
Det är bra att det ställs krav på svenska, men det behövs också tolerans för invandrares svårigheter. Det säger Ingrid Karlsson, städchef, som varnar för att krav på språkkunskaper ibland kan rymma rasism. Det drabbade hennes medarbetare Titti, Terhas Ghebreghorgis.
Bruna Stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, det är en viktig plats i Terhas Ghebreghorgis liv.
– Det är mitt andra hem. Jag är ju här åtta timmar om dagen, säger hon och ler.
Att få ha den här tillhörigheten till jobbet har inte varit självklart för Titti. Det är det vi har stämt träff för att prata om. Förutom Titti är det hennes chef Ingrid Karlsson och Gunnar Hansen, som arbetar fackligt med rehabilitering för Kommunal.
Kroppen värker
Det är tre personer som tycker om varandra och som alla har varit engagerade i hur Titti ska kunna fortsätta arbeta trots att kroppen värker på grund sjukdom och gör att hon inte längre kan vara lokalvårdare.
Det var under försöken att hitta andra jobb som det här med språket plötsligt blev ett problem.
Titti fick jobb som köksbiträde på en vårdavdelning på Östra Sjukhuset, men fick sluta efter tre månaders provanställning. Orsaken var språkkunskaperna; i alla fall var det vad som sades till Tittis chef, Ingrid Karlsson.
– De sa att det handlade om att hon hade brister i svenskan och inte kunde läsa matkorten för att göra beställningar, säger Ingrid Karlsson.
– Det var det aldrig någon som sa till mig. Jag fick aldrig höra att jag gjorde någonting fel, säger Titti.
Titti lät svenskt
Hon tror istället att det handlade om rasism. Att de inte var intresserade av att hon skulle lyckas i jobbet.
– Det blev fel från början. Jaha är det du som är Titti, sa chefen när vi träffades första gången. Det märktes att hon hade förväntat sig någon svenskfödd med tanke på mitt namn.
Ingrid tror på Tittis berättelse.
– Om du fick den magkänslan att de inte ville ha dig för att du var svart så stämmer det. Det förekommer tyvärr rasism. Jag har en svart kille, han är väldigt mörk, som brukar städa operationssalar, men ibland så går han och städar på Röntgen och då är det en chef som alltid klagar på honom.
Ingrid upplevde att Titti aldrig fick någon riktig chans på det nya jobbet.
– Om de hade haft tålamod och hade varit intresserade av att Titti skulle klara jobbet, så hade det gått bra. Titti vill verkligen göra ett bra jobb.
Ingrid säger att Titti har haft en del problem med skriven svenska, men hon har kämpat mycket med det och har utvecklats. För Titti är kritiken mot hennes svenska en lite känslig fråga.
– Jag är inte duktig i skolan. Och svenska är så svårt. Jag har lärt mig italienska och engelska. Det var mycket lättare. Svenska är så svårt att uttala och då blir det också svårt att skriva.
Visar betygen
Men hon har kämpat och beviset att hon lyckas finns i betygen från folkhögskolan som hon håller i handen.
– Men inte behöver du visa några betyg. Jag var själv jättedåligt i svenska i skolan. Jag hade lägsta betyg, även om det nog mest berodde på läraren, säger Ingrid.
Men faktum är att den som idag söker arbete inom landstinget har en stor fördel av att kunna visa upp godkända betyg i svenska. Många av dem som anställdes på 80-talet skulle idag inte klara kvalifikationerna.
– Då räckte det att man hade armar och ben i princip. Nu ställs krav på att kunna svenska i tal och skrift, oavsett vilket jobb det handlar om.
Gunnar, Ingrid och Titti tycker att det är bra. Tidigare har det förekommit att grupper har isolerat sig och bara talat sitt modersmål. Det har skapat dålig stämning.
– Även om de inte har talat illa om andra, så har den misstanken funnits. Det är inte så trevligt att vara någonstans där de andra pratar ett språk som man inte förstår, säger Gunnar.
Duktiga analfabeter
På Kommunals initiativ har det också ordnats språkkurser för de i personalen där chefer har sett störst behov. Samtidigt menar både Gunnar och Ingrid att kraven på invandrarna måste vara rimliga.
– På min avdelning finns det tre personer som är analfabeter. De kommer inte att lära sig läsa och skriva svenska, men de är praktiskt duktiga och kan göra ett bra jobb i alla fall.
Ingrid menar att språkproblem oftast går att lösa.
– Det handlar om att sätta ihop grupper där de kan fördela arbetsuppgifterna mellan sig.
Det var det som gjorde henne upprörd när det gällde Titti, att de inte ansträngde sig för att ordna så att hon kunde jobba som köksbiträde. Istället slutade det med att Titti kom tillbaka till städavdelningen. Hon arbetar inte längre med städning utan med tvättning av städmaterial, som är fysiskt lättare.
Jobba i grupp
Tanken är att även övriga som jobbar på städavdelningen ska få lättare jobb.
En ny organisation har precis införts som gör jobbet mer varierat. Städningen kombineras med annat som är mindre slitsamt, som att beställa från förråd, hämta matvagnar och leverera provsvar. Detta innebär att krav på språkkunskaper ökar också bland lokalvårdarna.
– Men det går att läsa inom gruppen, att man delar upp arbetsuppgifterna, ingen behöver bli uppsagd på grund av språket, säger Ingrid.
Hon skulle inte vilja bli av med tre analfabeterna som jobbar på hennes avdelning.
– Det jobbar väldigt bra praktiskt.
Gunnar säger att det inte är tänkt att det bara ska ställas språkliga krav på invandrarna. De infödda svenskarna måste också anstränga sig.
– Det är oftast minst tolerans i arbetsgrupper där det tidigare bara har funnits svenskfödda. De måste lära sig att ha tålamod. Att det får ta tid att uttrycka sig och att man inte då genast ska fylla i vad personen skulle säga. Annars finns risken att personen känner sig utanför.
Titti nickar.
– Så var det när jag jobbade som köksbiträde. Det var några som hade sin bakgrund i Iran och Polen, men de var födda i Sverige. Jag hamnade utanför.
27 nationaliteter
Men nu är det historia. På Bruna Stråket 21 är det inte något uppseendeväckande att vara född utanför Sverige. Titti är glad att vara tillbaka där. Hon visar hur jobbet görs. I en stor torktumlare ska hon med hjälp av en lyft lägga moppar som varit i tvättmaskinen.
– Det här är nästan samma tyngd som att lyfta en människa, säger Titti och skrattar.
Tyget i lyften går i blågult, svenska flaggans färger. Medan många av dem som jobbar här kommer från andra länder. Bland de 170 som totalt jobbar med städningen finns 27 nationaliteter.
– Vi måste acceptera att det är så Sverige ser ut, säger Ingrid Karlsson.