Sjal accepteras men inte långärmat

Publicerat:24 september 2007

Författare:Mette Lagergren

Taggar: Diskriminering Psykosocial arbetsmiljö

Att bära sjal är inga problem inom vården. På Capio S:t Görans sjukhus har man till och med tagit fram en egen sjal för sin personal. Däremot är landstingens krav på kortärmat ett hinder för vissa troende, vilket DO ifrågasätter.

Att bära huvudduk av religiösa skäl är i dag inget hinder för personal inom vården. Sjal anses inte utgöra någon större risk för smittspridning och jämställs av de flesta landsting som ”hår”. Så här står det till exempel i Hygienregler för Akademiska sjukhuset i Uppsala:

” Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Den som arbetar i vården ska därför alltid vara noga med sin personliga hygien.”

Håret i sig kan vara en källa till smittspridning och ska därför att sättas upp. På liknande sätt får inga snibbar på huvudduken hänga löst.

”Långt hår och skägg ska fästas upp vid arbete i vården. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Huvudduk ska fästas upp och tvättas dagligen.”

Sjal som valfritt tillbehör

På Capio S:t Görans sjukhus har man dock gått ett steg längre och erbjuder som första sjukhus i Stockholm sin personal en sjal framtagen av sjukhuset självt.

– Det här är ett behov som vuxit fram. Vi var oroliga för att personalen kunde föra med sig smitta till sjukhuset om de tog med sig sin sjal hem och tvättade den själv. I stället vill vi att sjalarna ska tvättas här på sjukhuset tillsammans med den övriga arbetsklädseln, berättar Monika Ling-Roos, hygiensköterska på Capio S:t Görans sjukhus.

Tvätt av arbetsklädsel ombesörjs av sjukhusen själva och ska göras i minst 60 grader.

– De privata sjalarna är ofta mönstrade och av ett material som inte tål att tvättas i så många grader. Därför tog vi fram egna. Tyvärr blev den första uppsättningen sjalar för stora och klumpa, men nu håller vi på att ta fram en modell som är mer smidig och arbetsvänlig, säger Monika Ling-Roos.

Större acceptans att bära sjal

Enligt Guillermo Carbonari på Diskrimineringsombudsmannen, DO, har acceptansen för kvinnor som använder sjal av religiösa skäl i allmänhet ökat. Det pågår en normalisering, säger han.

– Men vi får fortfarande in anmälningar på arbetsplatser i kommuner och landsting som vägrat anställa någon med sjal och från muslimska kvinnor som fått utstå trakasserier, säger han.

Kravet på kortärmat utestänger

Vissa muslimska kvinnor täcker allt utom ansikte och händer för att följa sin tro. Och det är ett krav som landstingen inte tillmötesgår i dag. Personalen ska bära kortärmat för att minimera risken för smittspridning. Akademiska sjukhusets hygienregler igen:

”Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt vid patientkontakt. ” ”Överplagg med lång ärm såsom läkarrock, värmejacka bör inte användas i patientnära vårdarbete.”

– Vi har fått in en del anmälningar om detta, säger Guillermo Carbonari.

Arbetsgivare för passiva

DO har däremot ännu inte tagit ställning i dessa fall. Först vill de se om det finns alternativ. Går det till exempel ha någon form av skydd över långärmat så att både risken för smittspridning och diskriminering undviks?

– Det är inget som säger att diskrimineringslagen ska vara underordnad alla andra lagar. Men om det inte finns det några alternativ är det självklart att smittskydd går före.

Guillermo Carbonari är dock mycket kritisk till att arbetsgivare tycks nöja sig med att kortärmat är det enda sättet att undvika smittspridning.

– Det här utesluter en stor grupp människor att söka jobb inom vården. Arbetsgivarna är skyldiga enligt lag att vara aktiva och undersöka alla tänkbara sätt att undvika diskriminering. De ska kunna redovisa för att de har gjort allt vad de kunnat för att komma på lösningar. Och enligt min erfarenhet uppfyller de inte den skyldigheten.

Slöja

I Koranen står det "Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar och de troende kvinnorna att de skall svepa slöjorna omkring sig. Det är det enklaste sättet för att de skall bli erkända och inte bli besvärade."

Syftet är att kvinnan skall uppträda blygsamt och anständigt (liksom också genom sitt sätt), och att slöjan skall vara ett skydd mot alltför närgångna blickar.

Det står ingenting närmare om hur denna slöja skall vara beskaffad, och traditionen växlar i olika länder. Kvinnorna kan bära en sjal som täcker hår och hals, eller nikab som döljer allt utom ögonen, chador som går från huvud till fot men lämnar en del av ansiktet bart, och så finns det afghanska plagg som vi kallar burka, som är heltäckande och har ett flätat galler för ansiktet.

Huvudduken är i första hand ett tecken som ska visa religiositet och respekt för en religiös livsstil. Men i vissa islamistiska rörelser har den blivit tecken på även ett politiskt ställningstagande då den markerar att man tagit ställning för idén om en islamisk stat. Den har också kommit att brukas i protest mot statliga förbud mot att bära religiösa symboler (Turkiet, Frankrike) och kan då ses som tecken på ett politiskt ställningstagande för individuell frihet. Ansiktsslöjan däremot har antagligen från början varit en social symbol, då den bars av kvinnor i högre samhällsställning.

Källa: Dagens Nyheter och Nationalencyklopedin

Läs även Det började med en turban