Allt fler anställda från ett annat land
Publicerat:17 september 2007
Författare:Louise Hertzberg
Mer än var tionde som arbetar i kommun och landsting är född utanför Sverige. Allt talar för att den andelen kommer att öka.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har kartlagt ursprunget hos personalen. Både bland de kommunanställda och inom landstinget var det 11 procent utrikes födda vid den senaste mätningen, 2005. Allt talar för andelen kommer att öka. Ett tecken på det är att det är fler utrikes födda som nyanställs inom landstinget än vad det är som slutar.
Åtta år yngre
Någon motsvarande uppgift finns inte för kommunen, men både inom kommun och landsting är genomsnittsåldern lägre bland de utrikes födda än för övrig personal. De kommunanställda som är födda utanför Europa är i snitt nio år yngre än övrig personal, motsvarande siffra i landstinget är åtta år. Det gör att pensionsavgångarna lär bli lägre för dem än för övriga grupper de närmaste åren.
I kommunerna finns den största andelen invandrare inom lokalvården, 22 procent, och bland skolmåltidspersonalen, 16 procent. Cirka 40 av invandrarna i dessa jobb kommer från länder utanför Europa. Bland socialsekreterarna är ungefär var tionde invandrare och bland vårdbiträdena är det 14 procent.
Sällan brandmän
Det är däremot ont om invandrare bland skolledarna, 3,4 procent. Och för att hitta en utrikes födda brandman får man leta länge. Endast 2 procent av dem är inte födda i Sverige.
När ambulansen rycker ut är det också liten chans att någon invandrare är i tjänst. Knappt två procent av ambulanssjukvårdarna är födda utanför Sverige. Inom landstinget är det däremot stor andel invandrare bland läkarna och lokalvårdarna, 24 procent. Bland tandläkarna är var femte utrikes född och bland undersköterskorna drygt var tionde. Bland sjuksköterskor och sjukgymnaster är det drygt 8 procent.
Inte chefer
Det är mycket mindre vanligt att utrikes födda blir befordrade tills chefsjobb inom landstingen. Drygt 22 procent av de obefordrade tandläkartjänsterna innehas av utrikes födda, men endast 8,2 bland dem som har någon chefsposition är invandrare.
De utrikes födda som får chefsjobb kommer ofta från ett nordiskt land. Inom städverksamheten har nordiskt födda 5 procent av de vanliga städjobben men 10 procent av tjänsterna som städinspektör, ledare eller städkonsulent.
Psykologerna är ett undantag. Där finns fler obefordrade än befordrade bland dem som kommer från övriga Norden. Bland dem som kommer från området som kallas EU 16-25, där bland annat Tjeckien och Polen ingår, (se fotnot) är det fler som är i chefspositioner än som inte är det.
I genomsnitt är utrikes födda mer sjukskrivna än infödda svenskar. Bland de kommunanställda är skillnaden 9,8 procent jämfört med 8,2 procent för infödda svenskar. En trolig förklaring till skillnaden är att en högre andel invandrare jobbar i yrken med höga sjukskrivningstal.
Sjukast och friskast
Ett liknande mönster finns inom landstinget. Av de utrikes födda är åtta procent sjukskrivna jämfört med 7,5 procent för de inrikes födda. Statistiken för landstingen visar att sjukskrivningarna är kopplat till vilket yrke man har. Högst andel sjukskrivna finns bland utrikes födda lokalvårdare, 15 procent. Utrikes födda manliga läkare och sjukgymnaster har den lägsta andelen sjukskrivna.
Källa: SKL:s statistik om utrikes född personal 2005