Robin bryr sig om sin arbetsmiljö

Preventionsprojektet Vård i annans hem börjar ta form och utvecklingen av processverktyget fortskrider. Parallellt pågår det även ett intensivt arbete bland de medverkande organisationerna med att ta fram en projektbeskrivning för sina respektive lokala projekt. Beskrivningen ska bland annat klargöra projektets bakgrund, syfte och mål samt vilka aktiviteter som krävs för att nå dessa.

För att underlätta arbetet med att skapa en projektbeskrivning har de medverkande organisationerna fått hjälp av det centrala projektet att genomföra en så kallad Ex-anteutvärdering.  Kort sagt är Ex-anteutvärderingens syfte att säkra en så god och ändamålsenlig riggning av projekten som möjligt. Förhoppningen är att skapa samsyn kring projektens mål och projektlogik . Genom frågor och diskussioner skapar man en förändringsteori, en slags logisk karta över hur projektet är tänkt att fungera. Förändringsteorin tydliggör även sambandet mellan vilka aktiviteter som är tänkta att leda till vilka effekter.

Robin är ambassadör
Älvsjö stadsdelsförvaltning började arbeta med sin lokala förändringsteori i mitten av oktober och det ledde till många insikter och frågeställningar om vad som krävs för att lyckas med projektet. För Älvsjö är en av de största utmaningarna att motivera och intressera personal och chefer att testa prototyper av processverktyget. Man har därför valt att låta en av projektmedlemmarna, Robin Jakobsen, verka som ambassadör för projektet. Robin Jakobsen arbetar själv som personlig assistent och är därmed väl insatt i verksamheten och har nära kontakt med andra medarbetare:

- Man måste få personalen och cheferna att inse vad de har att vinna på att vara med och testa processverktyget. Dels kan de påverka utvecklingen av själva verktyget, dels får de en chans att utveckla sin egen arbetsmiljö, säger han.

Viktigt att fånga upp resultat
Under arbetet med framtagandet av förändringsteorin kom gruppen även fram till vikten av att löpande ta tillvara på de frågor och behov som kommer upp under testningarna av processverktyget för att senare omsätta dessa till förbättringsåtgärder. .Först då blir det en reell koppling mellan arbetet med processverktyget och det egna systematiska arbetsmiljöarbetet. Om inte detta görs finns det en risk att personalen upplever att arbetet med processverktyget inte ger något och att resultaten bara rinner ut i sanden.

Hoppas på processverktyget
Robin Jakobsen har arbetat som personlig assistent i två år och trivs väldigt bra. Han upplever inte att det finns några stora problem i hans dagliga arbetsmiljö, men tror att det är väldigt skiftande beroende på både assistent och brukare. Han tycker att arbetsmiljön är en viktig fråga och har stora förhoppningar på det kommande processverktyget:

-  Jag vill inte att det ska bli ett verktyg som har svar på alla frågor eller klara planer över hur allt ska förbättras. Det viktigaste är att verktyget engagerar medarbetarna i arbetsmiljön och kan hjälpa de som inte vågar säga vad de tycker att träda fram, avslutar han.