Personlig utveckling som projektledare

- Som chef är det betydligt lättare att vara projektledare, jag kan driva frågorna mer effektivt och får även med mig verktyg som jag kan använda i mitt chefskap, säger AnnCatrine Pettersson.

Det blir dessutom lättare att sprida erfarenheterna till andra delar av kommunen då hon berättar om projektet på olika chefsmöten de har, något hon inte hade kunnat göra om hon fortsatt vara biståndahandläggare.

Hur hålls projektet levande?

En av de viktigare frågorna som hon haft på agendan är hur projektet kan hållas kontinuerligt levande även efter att själva projektet avslutas sommaren 2012.

- Jag försöker hitta vägar att få in resultaten från vårt arbete med projektet i våra ordinarie arbetsuppgifter, jag vill att det ska bli en del av vardagen ute på arbetsplatserna, säger AnnCatrine Pettersson.

Ett sätt har varit att jobba med alla cheferna eftersom chefsgruppen har stor påverkan på arbetsrutinerna. Som en följd av det har alla enhetscheferna inom hemvården gått utbildningen Rusta Arbetsplats, en praktisk chefsutbildning som utvecklats som komplement till materialet i preventionsprojektet ”Vård i annans hem”. Och de tyckte alla att den utbildningen var bra, alltifrån diskussionerna till de praktiska övningar de själva fick testa. En positiv bieffekt av Rusta Arbetsplats är även nya kontakter med andra chefer på olika håll i Värmland då utbildningen genomförts regionalt.

Ursprunglig målsättning

Vård och omsorgsförvaltningen i Arvika kommun ville gärna delta i projektet ”Vård i annans hem” eftersom arbetsmiljön är en så viktig pusselbit för en god hälsa. Målet har hela tiden varit att arbetsmiljöarbetet ska bli en naturlig del av det dagliga arbetet. Det arbete som utförs av deras personal är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Eftersom arbetet utförs i enskilda hem har brukaren ofta synpunkter på hur mycket hans eller hennes hem ska anpassas efter kommunens krav. Samtidigt måste de ändra vissa saker för att få en fungerande arbetsmiljö. kommunen såg deltagandet i projektet ”Vård i annans hem” som en investering i personalens hälsa. Om personalen är välmående får även brukarna bättre omvårdnad.

Viktigt med förankring

I AnnCatrin Petterssons uppgift som projektledare ingår att förankra materialet hos ledningen i kommunen. Det har hon bland annat åstadkommit genom att visa materialet för alla verksamhetschefer och även personligen tillsammans med representanter för projektgruppen varit ute och testat materialet på olika håll. De har även byggt en egen webbplats för projektet där allt material och information om projektet ” Vård i annans hem” finns utlagt. En annan grupp AnnCatrine Pettersson jobbat med är de fackliga organisationerna som fått kontinuerlig information och möjlighet att diskutera projektet med projektgruppen då en av deltagarna i denna är facklig representant samtidigt som hon arbetar som undersköterska ute i hemvården. Sammantaget har projektet fått en gedigen förankring i kommunen.

- Vi är mycket glada för det stora intresse som alla visat för det här projektet, jag känner verkligen ett stort stöd för det. Vi har även fått medial täckning, bland annat i form av radiointervjuer och artiklar i lokal press, säger AnnCatrine Pettersson.

Den projektgrupp som bildades från början, och som hon ansvarar för, har förblivit intakt genom hela projektet, något hon tror har varit till stor fördel för projektets positiva resultat i Arvika kommun.

Samtalet som en röd tråd

Den övning från huvudmaterialet som AnnCatrine Pettersson har använt mest är övningen ”Hur pratar vi med varandra?”, den som tränar deltagarna i att utveckla ett positivt samtalsklimat i gruppen.

- Det är rätt fascinerande att iaktta det som händer, övningen avdramatiserar sådant som annars är känsligt att ta upp till diskussion. Så, plötsligt sitter grupper och pratar om och löser problem de inte klarat av att lösa tidigare, och det utan att de ens är medvetna om det, säger AnnCatrine Pettersson entusiastiskt.

Ett annat verktyg från övningarna är den checklista de använder för att kontrollera arbetsmiljön hos brukaren vilket dels underlättar för deras egen personal, men även för brukaren själv. AnnCatrine Petterssons mål är att den checklistan, som liknar den de själva hade innan med ett par förbättringar, ska bli en del av den genomförandeplan de tar fram för varje brukare. Genomförandeplanen bygger på en öppen dialog med brukaren där det gäller att verkligen lyssna på brukarens egna behov och inte i dialogen styra dennes behov. I det arbetet är samtalsövningen i kombination med checklistan mycket bra verktyg. Eventuellt kommer även checklistan att börja användas i kommunens alla verksamheter då den passar bra ihop med de krav som arbetsmiljöverket har.

Att projektet ”Vård i annan hem” har fått ett så positivit både mottagande och resultat i Arvikakommun tror AnnCatrine Pettersson delvis beror på att det redan tidigare fanns ett pågående arbete med kommunikation och dialog i kommunen. Bland annat har de haft ett projekt med en utbildning av ”samtalsunderlättare” som samspelade bra ihop med övningar i materialet ”Vård i annans hem”. Samtalsklimatet har gått som en röd tråd genom flera projekt.

Synpunkter på projektet

AnnCatrine Pettersson har en mycket positiv upplevelse av att arbeta som projektledare för sitt delprojekt i preventionsprojektet ”Vård i annans hem”. Hon anser att hon själv lärt sig oerhört mycket, saker som hon har nytta av även i andra sammanhang än just detta projekt.  Dock känner hon att kraven på henne som projektledare, på både allmän återkoppling samt att leverera dokumentation till projektledningen för ”Vård i annans hem”, gradvis har ökat under hela projektet vilket gör att hon känt sig alltmer splittrad mellan projektledarrollen och rollen som chef.

- Jag känner stor förståelse för projektledningen och deras önskemål, men jag tror det har tagit mer tid och kraft än även de själva trodde från början, säger AnnCatrine Pettersson.

Avslutningsvis konstaterar AnnCatrine Pettersson att hon känner sig mycket nöjd med projektet, både sin egen insats och de resultat som hennes delprojekt utmynnat i. Hon försöker klappa sig lite på axeln emellanåt och titta på allt det som de faktiskt har åstadkommit istället för att fokusera på det som de inte hunnit med.

- Jag tror också vi har haft hjälp av att Arvika i sig är en lätthanterlig kommun med en redan från början välfungerande organisation där vi haft stort stöd från högsta nivå, avslutar hon.