Nytänkande i Askim

Stadsdelen Askim har gjort sig känd för sitt nytänkande med arbete inom äldreomsorgen. De har bland annat utvecklat en helt egen metod och deras brukare är nöjdast i hela Göteborg. Nu vill de sprida sina goda erfarenheter vidare genom preventionsprojektet Vård i annans hem. Askim är en av Göteborg kommuns 21 stadsdelar och ligger vackert belägen vid havet. Stadsdelen har 23 000 invånare och den högsta medelinkomsten i staden. Äldreomsorgen består av hemtjänst samt två äldreboenden och omfattar 250 anställda och 400 brukare. Biträdande verksamhetschefen Inger Nilsson berättar:

- Våra två äldreboenden ligger väldigt vackert och är mycket omtyckta. De erbjuder de boende en mängd aktiviteter och bra service. En undersökning visar att våra boende är nöjdast i hela Göteborgs kommun.

Askimsmodellen
För några år sedan utvecklade stadsdelen en egen modell för äldreomsorg; Askimsmodellen. Modellen innebär att en biståndsbedömare först fattar ett beslut om hur många timmar hemtjänst en brukare är berättigad till. Sedan får brukaren själv välja hur han eller hon vill disponera dessa timmar. Brukaren kan välja alltifrån vilka tjänster han eller hon vill ta del av, till hur ofta de ska utföras. Modellen erbjuder därmed stor valfrihet, vilket även blivit något av ett ledord för verksamheten.

Positiva förändringar
Modellen har även inneburit positiva förändringar för de anställda. Personalen inom Askims äldreomsorg arbetar numera i renodlade yrkesroller: serviceteamet och omsorgsteamet. Serviceteamet utför renodlat hushållsarbete, medan omsorgsteamet fokuserar på vårdande insatser.

- Uppdelningen i två olika professioner har varit väldigt bra. Nu har personalen större möjlighet att påverka sina arbetsformer och tider, berättar Inger Nilsson.

Vill bidra med goda erfarenheter
Trots att verksamheten i Askim själva endast haft ett fåtal arbetsskador ville verksamheten gärna delta i preventionsprojektet Vård i annans hem. Förhoppningen är att kunna bidra med goda erfarenheter och idéer till utvecklingen av processverktyget. Inger Nilsson hoppas även att deltagande i projektet ska ge förnyad energi till verksamhetens eget arbetsmiljöarbete:

- Det finns redan en hel del bra material och hjälpmedel ute i verksamheten, men problemet är att de inte används. Förhoppningen är att projektet och det kommande processverktyget ska skapa arbetsglädje och lust att förbättra arbetsmiljön. Jag har verkligen stora förhoppningar på det här projektet! avslutar Inger Nilsson.