Validationsmetoden inom demensvården i Karlskoga kommun

Erfarenheterna av att arbeta enligt Validationsmetoden är mycket positiva i Karlskoga. Omvårdnadssituationer och andra möten har blivit goda möten eftersom grundförhållningssättet gör att man går in i ett möte på ett helt annat sätt. Personalen känner trygghet i att ha redskap att ta till vid oro, ilska eller sorg. Sådana möten blir goda möten där båda parter är till freds efteråt. Kommunikationen förbättras påtagligt. En sekundär effekt är att behovet av sederande läkemedel och neuroleptika har kunnat minskas. Vid många tillfällen ersätts sömnmediciner med validation. I Karlskoga kommuns övriga särskilda boenden uppstod snart intresse och nyfikenhet för metoden. Detta ledde till att arbetsutbyten kom till stånd mellan Utsiktens validationsarbetare och personal från olika demensboenden i kommunen under 2003. Intresset ökade och ett samverkansprojekt inleddes mellan Utsikten och Karlskoga kommun. Allt i syfte att söka skapa en ny, förbättrad demensvård i hela kommunen för både demenshandikappade, närstående samt vårdpersonal.  

Grundidé och förankring

Forskning visar att mötet mellan vårdare och den som vårdas är en av de svåraste punkterna i vården av personer med demenshandikapp . Det förklaras av att personen förlorat sin förmåga att uttrycka sig i tal på ett obehindrat sätt eller kanske inte alls kan uttrycka sig. Mötet försvåras också av att personen har svårt att förstå vad andra säger och förmågan att tänka abstrakt är förlångsammad eller har gått helt förlorad. När personen med demenshandikapp inte förstår vad som händer kan denne känna sig hotad och svara med att bli arg, ledsen, rädd eller dra sig undan. Detta i sin tur kan leda till att vi som vårdare drar oss tillbaka, svarar med vrede, känner oss misslyckade eller liknande reaktioner. Då blir det lätt beteendet och inte personen som kommer i fokus. För att uppnå det goda mötet, det vill säga ett möte där båda parter mår bra är det viktigt att dels förstå vad som ligger bakom beteendet, men också att rätt tolka och använda sig av den ordlösa kommunikationen.

Validationsmetoden utvecklades av Naomi Feil under åren 1963-1980. Konceptet innefattar ett förhållningssätt samt vissa teoretiska antaganden som grundar sig på humanistisk psykologi. Dessutom finns metoder för att kategorisera beteenden samt råd om lämpliga tekniker vid olika stadier och situationer. Metoden omfattar såväl verbal som icke verbal kommunikation samt sinnes-och minnesstimulering. Validationsarbetaren fångar upp ledtrådar och hjälper på så vis personen att kanalisera och uttrycka känslor.
Det är en vanlig missuppfattning att den som inte kan tala och förstå det abstrakta språket inte känner och/eller upplever något. Alla som vårdat personer med demenssjukdom vet att så inte är fallet. Bakom den trasiga förmågan att förmedla sig med andra finns fortfarande en person som upplever sin omvärld. Enligt Feil har beteendet en betydelse och där logiskt tänkande blir sämre överlever känslor. Det är Feils övertygelse att känslor och emotioner hos en desorienterad person måste erkännas som sanna och att vårdaren måste acceptera att den gamla människan återvänder till sitt förflutna. Detta ”återvändande” är oftast inte en fråga om mental sjukdom utan kan ses som ett försvar - en fråga om överlevnad. Metoden uppmuntrar validationsarbetaren att skaffa sig mer kunskap om vårdtagarens förflutna  och inte bara se dem som de är i dag. Detta kan hjälpa vårdaren till ett möte med god kvalitet samtidigt som vårdtagaren mår mycket bättre.

Med hjälp av EU-medel certifierades sex medarbetare inom sjukhemmet på Karlskoga lasarett i Validationsmetoden. Utbildningen omfattade ett år och inleddes med en introduktion till för samtliga medarbetare inom sjukhemmet.  Inom projektet ska verksamheten utvidgas och fler medarbetar få tillgång till utbidlningen.

Syfte, mål och måluppfyllelse

Syftet med projektet är att öka livskvaliteten för personer med demenshandikapp i Karlskoga kommun. Under projekttiden hoppas vi kunna utbilda 24 certifierade validationsarbetare till och också erbjuda 10 av sammanlagt 30 validationsarbetare en vidareutbildning i metoden.

Visionen med projektet är att all demensvård i kommunen ska grunda sig på Validationsmetoden.

Tidsplan

Det första projektet startade 1999. Nuvarande samarbetsprojekt startade 2005 och avslutas dec. 2007.