Projekt och exempel

Validation=Bekräftelse och kroppsspråk i möten med demenssjuka

Publicerat:14 februari 2006

Det mänskliga i oss människor gör att vi hela tiden vill bli sedda och i och med detta bekräftade. En människa som har en demenssjukdom, där "nyss" inte finns, är hela tiden osäker. Varje gång den människan tittar sig omkring så vet hon inte var hon är eller vad det är för människor som finns runtomkring henne.

En så osäker människa börjar lita mer på vad kroppsspråket säger, då hon tyvärr inte kan följa med i de samtal som pågår runt omkring henne. Att i mötet då använda sig av ett tydligt kroppsspråk, t.ex. att alltid le, vid mötet med en människa med ett demenshandikapp, skapar en känsla av trygghet, då "en människa som ler inte vill mig illa".

Att ge komplimanger är ett sätt att visa att "jag ser dig", och skapar dessutom glädje, vilket förtränger känslan av oro som ständigt finns hos en människa med en demenssjukdom.

Grundidé och förankring

Den som utarbetat detta med Validation = Bekräftelse som en metod att bemöta äldre förvirrade = desorienterade människor är Naomi Feil. (Hon föreläser i Karlskoga den 20/2-06).

Metoden är enkel att använda och har kunskap om kroppsspråket som en grund i bemötandet av äldre med förvirring, t.ex. med demenssjukdom som orsak till förvirringen.

Att i alla möten i olika omvårdnadssituationer, se och bekräfta människan som jag möter leder till en närvaro i nuet som gör mig mer lyhörd för vad den människan jag har bredvid mig försöker säga. Att drabbas av en sjukdom som t.ex Alzheimer, gör att människan börjar vandra sitt liv baklänges igen, tillbaka till ungdoms och barnaår. Den människan kan inte besöka oss i vår värld, men vi har förmågan och kan hälsa på i den människans värld genom att be henne berätta om sin värld: "Agda berätta för mig om när du gick i skolan!" att sen följa med, kanske återupprepa vissa saker, visar på mitt intresse och bekräftar därigenom Agda som människa.

En människa med demenssjukdom, där handikappet skapar oro och ångest, vandringsbeteende o.s.v. kan inte förändra sig, den förmågan har gått förlorad i och med sjukdomen. Däremot kan jag som vårdare förändra mitt beteende och på så sätt nå fram, skapa lugn och harmoni. Att jag som vårdare alltid kommer ihåg att presentera mig, talar om även för mig själv vilken relation som vi kan ha. (Tänk dig själv, om du går på stan och fram kommer en människa som du vagt känner igen, men inte kan placera och börjar prata om ett möte ni haft som du inte kan påminna dig om. Då står du hela tiden och funderar, VEM i hela friden är detta som känner mig, men som jag inte kan komma ihåg?) SÅ KÄNNS DET ATT VARA DEMENSSJUK!?!?!

Den kunskap vi har om olika sjukdomar inom vården bygger mycket på att patienter som tillfrisknat berättar om sina upplevelser av sin sjukdom, men från en demenssjukdom kan man inte bli frisk och ingen som upplevt sjukdomen till sitt slut kan berätta för oss om sin upplevelse. Vi kan bara gissa och eventuellt känna igen små brottstycken av upplevelserna hos en sådan människa.

Alla människor vill också bli älskade, få en kram, känna sig behövd och ihågkommen. Demenssjukdomen gör att människan hela tiden behöver få uppleva detta med täta mellanrum, att jag som anhörig vid en telefonkontakt kommer ihåg att berätta att jag längtar efter dig, jag älskar dig.

Detta kan skapa glädje, som sen sitter kvar i flera timmar eferåt och glädjen förtränger känslan av att vara bortglömd. I och med att jag inte minns att mina barn eller min respektive hälsat på, så känner jag mig bortglömd.

Validationen skapar en bekräftelse som förtränger negativa känslor, vilket ger mer lugn och harmoni.
 

Syfte, mål och måluppfyllelse

Att genom bekräftelse skapa lugn och harmoni: jag ser dig och vill kliva in i din värld, berätta för mig om din barndom, så att jag kan förstå din längtan och dina känslor.

Verksamhetschef

Gunnar Lindberg

Tidsplan

Detta är ett arbetssätt som vi kontinuerligt jobbar med inom Demensvården.

 

Projektledarens reflektioner

Vi ser att behovet av lugnande mediciner sjunker, Fallrisken minimeras och vården blir på detta sätt billigare, fast kvaliten förbättras.

 

Om projektet

Författare:
Maria Hällgren

Fakta

Verksamhet

Piteå Kommun, Äldreomsorgen, Demensvården

Kontaktpersoner

Projektledare Maria Hällgren, demenssköterska och vårdlärare
tel 0911-696775, e-post maria.hallgren@soc.pitea.se