Treben - om metoder för elever med särskilda behov

Syftet med att starta Pilotprojektet ”Treben” är att kunna stärka elevernas självkänsla och ge eleven möjlighet att hitta sin egen inlärningsteknik och kreativitet. ”Lära för livet”.

Genom att arbeta med ett helhetsperspektiv, skola, föräldrar och elev samtidigt är möjligheten större att eleven förstår bättre skolans ”spelregler” och kan avsluta grundskolan med godkända betyg i grundämnena. De delar av projektet som har gett goda resultat för eleverna ska användas i skolans ordinarie verksamhet framöver.

Målet för projektet är att utveckla metoder för elever med särskilda behov, speciellt inriktad på de elever som ej har godkänt i grundämnena i 8:e klass.

Grundidé och förankring

När vårterminen 2004 slutade fanns det 23 elever (15 pojkar och 8 flickor) i 8:an som inte hade godkänt betyg i Svenska, Matematik, Engelska, i ett eller flera av ämnena...

En stor grupp av dessa elever har haft mycket frånvaro från lektionerna, dock kommer de flesta av eleverna till skolan på morgonen. För ca en femtedel har det varit en eller flera elevvårdskonferenser med föräldrar, lärare, rektor och personal från elevvården närvarande. Förändringen hos eleven p.g.a. av dessa insatser har varit mycket måttlig.

När jag träffade föräldrar individuellt framkom det att många av dem inte riktigt visste vad skolan önskade. Att de var osäkra i mötet med lärarna och kunde därför inte stötta sina barn maximalt. Samma upplevelse fick jag när jag träffade vissa elever. De var osäkra på vilka ”spelregler” som gällde i skolan. Frustrationen som lärarna utryckte handlade ofta om hur de skulle nå fram till eleven och föräldrarna.

Syfte, mål och måluppfyllelse

Metoden är indelad i tre lika viktiga delar. Elevgrupp, föräldragrupp och handledningsgrupp för lärarna. Ett viktigt verktyg är gruppen och grupprocessen.

Föräldrarnas medverkan är en förutsättning, därför är urvalet av elever byggt på föräldrarnas intresse av att deltaga i en föräldragrupp. Föräldrarna erbjuds att träffas en gång per månad tillsammans med fältsekreteraren och kuratorn. Föräldrarna får råd och stöd i sitt föräldraskap, de skapar också tillsammans ett föräldranätverk.

I första fasen inbjuds föräldrar till 10 elever av de 23 eleverna som ej hade godkänt i alla grundämnena.Elever träffas en gång per vecka, på skoltid, tillsammans med en lärare och kuratorn. Där skapas gruppgemenskap genom aktiviteter, diskussioner. Individuella råd och stöd ges i skolämnen. Gruppen ska verka som stöd för eleven och öka motivationen för närvaron på andra lektioner.Kommunikationen mellan hemmet och skolan sker fortfarande genom klassläraren men då kuratorn också leder föräldragruppen finns möjlighet till ytterligare kommunikation med föräldrarna.

Undervisande lärare till ovanstående elever träffas i en handledningsgrupp en gång per månad tillsammans med rektorn och kuratorn. Lärarna får handledning i sin yrkesroll, speciellt inriktad på eleverna som ingår i pilotprojektet.

Dokumentation och utvärdering
Dokumentationen sker dels att för varje elev upprättas ett åtgärdsprogram och en kartläggning. Åtgärdsprogrammen ansvarar klasslärare för. Kartläggningen ansvara kuratorn för. Varje elev får träffa kuratorn enskilt och beskriva sitt eget mål för sin medverkan samt en social kartläggning. Kuratorn bedömer vad som ev. ska sekretessbeläggas.

Utvärderingen sker under slutet av vårterminen. Dels redovisar varje grupp en utvärdering som sker skriftligen. Dels sker utvärderingen på en elevvårdkonferens för varje elev.

Verksamhetschef

Christer Lidheimer, verksamhetschef Barn- och utbildningssektorn