Smärta och obehag hos demenssjuka

Resultatet av projektet är en folder med information, som kan stödja personalen vid bedömning och dokumentation av smärta och obehag hos demenssjuka och som därmed bidrar till förbättrad omvårdnad.

Hur uppfattar vårdpersonalen vårdtagarens uttryck för smärta och/eller obehag? Sker smärtbedömningen godtyckligt och är beroende av vem som bedömer? Kan ett bedömningsinstrument med beteendebeskrivning av fysiska, psykiska, sociala och existensiella tecken på smärta och/eller obehag vara ett stöd för personal att göra en objektiv smärtbedömning? Hur beskrivs smärtans karaktär och varaktighet i omvårdnadsjournalen?

Dessa och många andra frågeställningar ledde till att Betty Spjuth (leg.SSK) och Ingrid Berg(leg.SSK,lektor) genomförde studien "Hur vårdpersonal tolkar och dokumenterar tecken på smärta och obehag hos demenssjuka vårdtagare som inte verbalt kan förmedla sig".

Syftet med studien var dels att undersöka om detta instrument kunde vara ett hjälpmedel vid smärtbedömning samt om användandet av bedömningsinstrumentet bidrog till en förbättrad omvårdnadsdokumentation avsende vårdtagarens tecken på smärta eller obehag.

Grundidé och förankring

Många av de personer som drabbats av en demenssjukdom lever med en långvarig smärta som det kan vara mycket svårt att tolka, utreda och behandla på grund av brister i kommunikationen mellan vårdare och vårdtagare.

Det finns idag mycket få analysinstrument som på ett tillfredställande sätt kan vara ett stöd för vårdpersonal att tolka och utvärdera oro, smärta och smärtbehandling hos demenssjuka personer. Den mest kända är VAS-skalan (visuell analog skala) vilken kräver att vårdtagaren kan medverka vid skattningen av smärtupplevelsen, och är oftast omöjlig att använda vid vården av personer med demenssjukdom.

Inom demenssjukvården där vårdtagaren ofta har en bristande förmåga att verbalt kommunicera smärta och obehag är det av yttersta vikt att ett instrument som stöd för smärtanalys är oberoende av den "kliniska blicken" hos den personal som använder instrumentet. Därför avsåg studien att testa ett bedömningsinstrument som framtagits på Rosenhälls demensboende i Uddevalla. Vi ville undersöka om man kunde använda detta instrument vid smärtbedömning på demensavdelningarna på Gråbergets äldreboende i Göteborg.

Syfte, mål och måluppfyllelse

Syftet är att: Undersöka hur vårdpersonal tolkar tecken av smärta och obehag hos vårdtagare som inte verbalt kan förmedla sig - utan stöd av ett bedömningsinstrument - med stöd av ett bedömningsinstrument. Att undersöka om användandet av ett bedömningsinstrument bidrar till en förbättrad omvårdnadsdokumentation avseende vårdtagarens tecken på smärta och obehag.

Projektet är avslutat men att använda foldern som stöd vid bedömning,kommunikation och dokumentation av tillstånd av smärta och obehag av våra boende, blir ett proriterat område under detta och de kommande åren.

Verksamhetschef

Kerstin Landgren

Tidsplan

September 2004 - juni 2005

Fortsatt arbete

Rapport är skriven. Föreläsningar hålles externt och internt om projektet. Sprider det på andra sätt via internet. Rapporten finns på Vårdalsinstitutets hemsida. Vi har implementerat foldern på demensavdelningarna och använder det i den dagliga omvårdnaden med gott resultat.