Själaglad - ett kulturprojekt med följdeffekter

Själaglad är ett kulturprojekt inom äldreomsorgen i Jönköpings län som har övergått från projekt till verksamhet. 

I projektet Själaglad ingick utbildningen för personalen inom länets äldreboenden. Det var bl a föreläsningscaféer, inspirationsdagar med workshops och en del av aktiviteterna i projektet gavs på plats på äldreboendena så att personal och boende kunde delta tillsammans. Det var en viktig del i själagladskonceptet. 

Projektet har utvärderats och de som deltog vid utbildningstillfällena vittnar om en ökad gemenskap och samhörighet med de boende efter utbildningen. Ett flertal nämner även att det är lättare att bemöta de dementa med hjälp av den nya kunskapen. Aktiviteterna har bl.a. gett ny kunskap eller inspiration kring sång & musik, lättare odlings-/trädgårdsarbete, traditioner kring högtider och fördjupad kunskap om hur det var förr.

Viktiga faktorer som underlättar arbetet med kultur på arbetsplatsen är chefens och personalens inställning. I utvärderingen betonas också vikten av aktiveringspersonal och samarbetet med frivilligorganisationer.

Grundidé och förankring

Själaglad är ett kulturprojekt som pågått under åren 2000-2003. Från och med 2004 övergick det från projekt till verksamhet. I projektet ingick 140 äldreboenden inom Jönköpings län. Projektet genomfördes parallellt även i Kronobergs län.

Syfte, mål och måluppfyllelse

Syftet med projektet Själaglad var att lyfta fram kulturens hälsofrämjande betydelse i arbetet med och för äldre samt att påvisa vinsten av att använda kultur i vardagen för att göra jobbet roligare och lättare för personalen.Till stor del uppfylldes också syftet med Själaglad hos gruppen som deltog på aktiviteterna. 

Hösten 2003 gjordes en kartläggning av kulturarbetet på äldreboendena i Jönköpings län. Svar inkom från samtliga 13 kommuner. Av de som besvarade enkäten hade 15% (96st) , deltagit vid Själaglads aktiviteter. och

I svaren kan tydligt utläsas att jobbet blivit roligare och mer stimulerande för personalen samtidigt som de fått metoder för ett mer konstruktivt arbete i mötet med pensionären:

• Hela 487 stycken (83%) av respondenterna angav att de jobbade med kultur för och med äldre. Hos dem som angav att de inte jobbade med kultur (48st, 7,5%) återkom avsaknad av kunskap, tid och personal som en förklaring.
• De som angav att de jobbade med kulturaktiviteter fick ange vad de gjorde och hur ofta. Sammanfattningsvis kan sägas att de aktiviteter som flest angav att de gjorde ofta d.v.s. varje dag eller 1-3ggr/veckan var ”beröring, hålla hand/kram” 92% och ”sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen” 76%.
• Chefens och personalens inställning anges som en av de viktigaste faktorerna som underlättar arbetet med kultur på arbetsplatsen. Man betonar också vikten av aktiveringspersonal och samarbetet med frivilligorganisationer
• På frågan om de upplever hinder på sin arbetsplats för att jobba med kultur angav respondenterna 36% att de gör det. De hinder som angavs var brist på tid, pengar och personal.  Vissa anger också att de boende är i för dåligt skick för kulturaktiviteter.
• På frågan ”Vad främjar arbetet med kultur på din arbetsplats?” hade vi tänkt oss exempel på vad som underlättade arbetet med kultur på den egna arbetsplatsen. Men även denna fråga kunde tolkas på flera sätt. Majoriteten har uppfattat att frågan gällde vad arbetet med kultur på deras arbetsplats bidrar till. Många vittnar om ökad livskvalitet hos de boende. Piggare och gladare boende som behåller sina funktioner längre. En ökad social gemenskap samt roligare och mer meningsfullt arbete för personalen.
• I slutet på enkäten fick respondenterna rangordna vilka aktiviteter de anser skulle ge dom bäst stöd i det fortsatta arbetet med kultur. På en tydlig första plats hamnade då ”Erbjuda inspirationsdagar”, 38% och därefter att ”Erbjuda program där personal tillsammans med äldre upplever olika sätt att arbeta med kultur”, 25%.
• Slutligen kunde en signifikant skillnad utläsas i vissa fall mellan gruppen som upplevde hinder jämfört med gruppen som inte upplevde hinder då det gällde kulturaktiviteter.

Tidsplan

År 2000 startades ett 3-årigt kulturprojektet Själaglad, med inriktning mot äldreomsorgen.

Projektet Själaglads utbildningsaktiviteter pågiock under 2001-2002.

Under hösten 2003, projektets sista år, gjordes en kartläggning av hur länets äldreboende jobbar med kultur i sitt vardagliga arbete. Rapporten blev klar 2004.

Projektledarens reflektioner

I kartläggningen bekräftas att arbetet lokalt påverkas mycket av chefens och personalens inställning. Respondenternas svar på frågan kring hinder för kulturarbetet, belyser på ett intressant sätt att man kan välja att tolka sin verklighet på olika sätt. Många av dom som anger att de inte har hinder på sin arbetsplats, anger att de visserligen måste ta hänsyn till att vissa boende inte är mottagliga, och att tiden eller personalen inte alltid räcker till men!, de anger inte detta som ett hinder utan beskriver bara att så är det, och de
jobbar utifrån dom förutsättningarna. Intressant!

Vi fann också signifikanta skillnader mellan de båda grupperna då det gällde vissa kulturaktiviteter. Personalen som inte upplevde hinder, utförde i större utsträckning aktiviteter som krävde en viss föreberedelse som ”samtala utifrån minneslådor”, samt ”baka/laga mat”, men även aktiviteter som egentligen inte kräver någon extra planering som ”samtala kring fotografier/bilder” och ”aktivera med pussel/spel/korsord”. Utifrån resultatet är det intressant att fundera kring varför vissa mer än andra ”hinner med” kultur i vardagen. Kan det till viss del vara så att denna grupp har med det som en naturlig del i planeringen för man tycker att det är roligt, och en viktig del i samtalet med pensionären? Har man det så är det kanske mer naturligt att samla på sig en bunt gamla bilder eller gamla ting som är kopplade till olika teman (i så kallade minneslådor), för att de ska finnas tillgängliga vid de tillfällen som ges?

Kartläggningen en tydlig signal till oss som har ambitionen att stötta det fortsatta kulturarbetet. Vi ska satsa på att erbjuda inspirationsdagar för personalen samt kulturprogram som upplevs gemensamt av personal och boende på det aktuella äldreboendet.