Screening av post partum depression på BVC med hjälp av EPDS

Psykiska besvär efter förlossningen drabbar 10-15 procent av alla kvinnor och orsakar onödigt lidande för både kvinnan och barnet då de ofta förblir oupptäckta. Inom barnhälsovården i sydöstra Skåne screenar barnavårdscentralssjuksköterskor (BVC-sjukskköterskor) med hjälp av EPDS-skalan (Edinburgh Postnatal Depression Scale, Cox m.fl, 1987), som är ett screeningistrument för post partum depression (PPD), sedan 3-5 år alla kvinnor när barnet är 2 månader.

Vi går tillväga på följande sätt; När barnet är 2 månader erbjuds kvinnan ett samtal med BVC-sjuksköterskan som har till syfte att fokusera på hur kvinnan mår. Vid detta samtal fylls EPDS i. Kvinnan uppmanas att om det är möjligt komma till besöket utan barn. Om barnet är med tar BVC-sjuksköterskan hand om barnet under tiden som kvinnan får sitta ensam, i lugn och ro och fylla i EPDS. Efter att kvinnan fyllt i skalan räknar BVC-sjuksköterskan ut poängen och diskuterar resultatet med kvinnan. Vid behov går kvinnan och BVC-sjuksköterskan igenom svaren fråga för fråga. Telefonen ska vara avstängd och dörren ska vara stängd under detta samtal. Minst 30 minuter bör bokas in för detta besök och om tiden ej räcker bör samtalet avslutas och ny tid för återbesök bör sättas upp (Eriksson-Herzog m fl.,2001). Beroende på vilken poäng som uppnåtts erbjuds kvinnan antingen fortsatta samtal med BVC-sjuksköterska, kontakt med barnhälsovårdspsykolog eller vuxenpsykiatrin.

Grundidé och förankring

Genom mitt arbete som sjuksköterska på barnavårdscentral har jag träffat en del kvinnor med PPD. Tyvärr upplever jag att det finns en föreställning om att man som nybliven förälder ska vara glad och lycklig och att må dåligt är förenat med en känsla av skam. Detta medför att kvinnorna kanske döljer sin depression och inte berättar om den förrän de mår bättre igen. Följden blir att många lider i onödan och att det tar längre tid att komma ur depressionen.

Eftersom PPD hos kvinnan påverkar barnet negativt (Lindblad & Schröder, 2000) är det viktigt att identifiera de drabbade kvinnorna samt de som ligger i riskzonen för att drabbas. Genom att screena alla nyblivna mödrar underlättas identifieringen av de som drabbas. Möjligen uppnås också en annan vinst, det vill säga att kvinnorna känner sig sedda när det är någon som lyssnar och känner empati, vilket kan vara en hjälp på vägen mot tillfrisknande.

Syfte, mål och måluppfyllelse

Syftet med screeningen är att underlätta identifieringen av post partum depression.

Tidsplan

Screeningen påbörjades mellan 2001-2003 (alla distrikt började inte samtidigt) och pågår nu som en del i verksamheten.

Fortsatt arbete

Jag har genomfört en magisteruppsats med syftet att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av tillämpningen av EPDS. Ett ytterligare syfte var att särskilt belysa vad som händer i relationen till kvinnan/familjen efter att EPDS är genomförd. 14 BVC-sjuksköterskor deltog i studien som utfördes med hjälp av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsdiskussioner.

Resultatet visade att BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av EPDS var mycket positiva. Instrumentet är ett effektivt hjälpmedel när de gäller att identifiera framförallt de kvinnor som kamouflerar sina känslor och som BVC-sjuksköterskorna inte hade kunnat identifiera utan detta instrument. Reaktionerna från kvinnorna/familjerna har nästan enbart varit positiva. Genom att BVC-sjuksköterskan bryr sig om och bekräftar kvinnan/familjen stärks de i sin föräldraroll. Relationen mellan BVC-sjuksköterskan och kvinnan/familjen fördjupas genom att de frågor som tidigare kanske inte vågats ställa nu ställs. Det visade sig att EPDS verkar som en katalysator i sammanhanget men att det är själva bekräftelsen i sig som är viktig, det vill säga att man frågar inte hur man frågar. Det framtida värdet med forskning inom detta område är stort. Ämnet blir inte inaktuellt och kan inte bli outforskat. Att förbättra bemötandet av denna patientgrupp är viktigt.