Nätverk som redskap för kompetensutveckling
Aktiva nätverk ökar hela organisationens kompetens! Låt medarbetare och chefer nätverka mera! Det är ett snabbt och effektivt sätt att öka kompetensen i hela organisationen. Nyttan med nätverken är att de kan användas för att hämta hem ny kunskap, få idéer och inspiration och också för att gemensamt utveckla ny kunskap.
Att ha tillgång till externa personliga kontakter och var aktiv i olika nätverk är avgörande för hur medarbetarnas kompetens kan utvecklas snabbt. De arbetsgivare som uppmuntrar och kan ta tillvara kompetensen som medarbetarna får in via sina nätverk blir vinnarna.
Det är slutsatserna av rapporten - Nätverk som redskap för kompetensutveckling – gjord på uppdrag av Stockholms stads Kompetensfond i samarbete mellan Dalarnas forskningsråd och Gullers grupp Informationsrådgivare AB.
Grundidé och förankring
Grundidén är att samla och systematisera forskning och praktiska erfarenheter av kunskapsutbyte.
Sätter användaren i fokus
Idag lägger vi ett användarperspektiv på kompetensutveckling. Vi talar inte längre om hur olika yrkesgrupper passivt ska informeras om kunskap utan om hur de ska informera sig om kunskap. Det är viktigare att veta var och hur man hittar kunskapen än att veta svaret.
I nätverken övar man just förmågan att ställa adekvata frågor, ringa in problem, göra strategiska prioriteringar och sätta in sitt eget arbete i ett större sammanhang.
Nätverk uppmuntrar innovativt tänkande
Nätverk fyller olika funktioner. Formella möten med kollegor är den vanligaste formen att nätverka, men det är oftast i informella grupperingar som innovativa tankar och kunskaps-utbyte uppstår. Det finns till och med en paradox i det lokala nätverket – från att vara stöd och ge stimulans, kan kollegornas invanda sätt att tänka bli en bromskloss och ett hinder.
För att få information från en känd och säker källa, vänder man sig oftast till någon man har förtroende för. Men om behovet kräver ifrågasättande och nytänkande kan ett externt och innovativt nätverk vara en fördel. Eller om frågan kan uppfattas som utmanande och kontroversiell, då kan ett anonymt elektroniskt nätverk ha sina fördelar.
Syfte, mål och måluppfyllelse
Syftet med studien var att formulera gemensamma kriterier för vad som utgör framgångsrika nätverk och vad som krävs för att de ska bestå och på sikt generera mervärde för sin arbetsgivare.
Verksamhetschef
Chef för Stockholms stads Kompetensfond: Rolf Mirlas
Tidsplan
Juni-oktober 2006
Projektledarens reflektioner
Identifierad nytta: Nyttan för organisationen av att medarbetarna nätverkar ligger i att de utvecklar ny kompetens på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt. Men det förutsätter att kunskapen inte stannar hos de enskilda medarbetarna utan förs vidare ut i organisationen och kommer alla till del.
Nyttan för medarbetarna av att nätverka ligger i att få ett eget kontaktnät, lära mer, stimuleras av andras tankar och få inspiration i det egna arbetet. Nyttan för chefer av att nätverka ligger konkret i värdet och tidsbesparingen av den "omvärldsanalys" som han får på köpet genom att träffa t ex branschfolk samt en generellt ökad kunskap, inspiration att tänka innovativt i det egna arbetet och ett värdefullt kontaktnät.
Fakta
Lägesrapporter
Studien är genomförd på uppdrag av Stockholms stads Kompetensfond 2006 i samarbete mellan Dalarnas forskningsråd och Gullers Grupp Informationsrådgivare. ISBN-nummer: 978-91-88791-56-6
DFR-rapport nr 2006:1
Verksamhet
Stockholms stads Kompetensfond. Studien är gjord på medarbetare inom äldreomsorg och pedagoger.
Kontaktpersoner
Thomas Tydén forskar inom området lärande i arbetslivet och samverkan mellan forskare/praktiker. Han är chef för Dalarnas forskningsråd och professor i pedagogik. E-post: thomas.tyden@dfr.se
Sara Blücher har lång erfarenhet av kunskapsutveckling genom nätverk i offentlig och privat sektor. Hon arbetar som informationsrådgivare hos Gullers Grupp i Stockholm. E-post: sara.blucher@gullers.se
Anna Klynning, informationschef, Stockholms stads Kompetensfond E:post: anna.klynning@stadshuset.stockholm.se