"Kvalitetskostnader" - kostar kvalitetsarbete eller sparar man faktiskt pengar?

Målet för projektet var att undersöka om man kunde använda tillgängliga kostnadsdata för att kunna beräkna kostnaderna som uppstår både p g a kvalitetsproblemet och åtgärderna för att rätta till det.

Ett annat mål var även att bedöma hur användbara kalkylerna varit i praktiken och värdet av dem beträffande kvalitetskostnadsberäkningar. Fem tvärprofessionella team, från den egna produktionen och Huddinge kommun genomförde förbättringar i patientsäkerheten enligt en modifierad genombrottmodell som även kostnadsberäknades med hjälp av två kalkylmodeller, Cost Spend Save och 4-kostnader.

Resultaten pekar på att betydande vinster kan göras för patientsäkerheten och ekonomin. Teamen kan till ledare leverera ekonomiska data till stöd för att prioritera och driva förbättringsarbete.

Medarbetarna rapporterar en förstärkt säkerhetskultur, positiva resultattrender samt ökat engagemang och delaktighet i säkerhetsarbete för såväl patienter som medarbetare.

För att ytterligare validera kalkylerna och säkra arbetsmetoden rekommenderas Stockholms läns landsting att genomföra ett nytt mer omfattande test under 2006 i samverkan med producenter.

Grundidé och förankring

Säkerheten är en viktig och avgörande dimension inom kvaliteten i hälso-och sjukvården. Negativa händelser och skador i vården orsakar betydande mänskligt lidande för de drabbade, både patienterna och personalen. Att arbeta med förbättringar är därför en viktig del av sjukvårdsarbetet. Erfarenheten visar att alla förbättringsåtgärder inte är effektiva och att endast ett fåtal har kostnadsberäknats.

Ledare som saknar adekvat ekonomisk information riskerar att prioritera bort effektiva kvalitetsarbeten. Det finns anledning att tro att vissa åtgärder för att förbättra säkerheten skulle kunna spara mer än de kostar. Beställare Vård gav, mot bakgrund av framkomna fakta i fokusrapporten Kvalitetskostnader, ett uppdrag att genomföra ett pilotprojekt vars syfte var att testa om tvärprofessionella team kan använda en känd förbättringsmodell i kombination med ekonomiska kalkyleringsmodeller för att ge ledningen tydligare beslutsunderlag inför prioriteringar av utvecklingsarbeten.

Enligt Värdegrunden för hälso-och sjukvården i Stockholms läns landsting är en av rättviseprinciperna att vården ska utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt, så att de ger största möjliga nytta samt ständigt sträva efter att förbättra och utveckla sina resultat och sin verksamhet. Säkerheten är en viktig och avgörande dimension inom kvaliteten i hälso-och sjukvården. Negativa händelser och skador i vården orsakar betydande mänskligt lidande för de drabbade, både patienterna och personalen.

I studier har kostnaderna för kvalitetsproblem skattats till mellan 20-40% av organisationers årliga budget. Det är svårt att avgöra vilka kvalitets-och säkerhetsproblem som kan undvikas och att beräkna kostnaderna för att eliminera dem. Detta kan medföra att ledare saknar fullständiga underlag för att driva och prioritera kvalitetsarbete inriktat på ökad patientsäkerhet. Erfarenheten visar att detta medför dels att effektiva insatser inte genomförs fullt ut, dels att ineffektiva metoder riskerar användas.

Forskning visar att alla förbättringsåtgärder inte är effektiva och att endast ett fåtal har kostnadsberäknats. Det finns dock anledning att tro att vissa åtgärder för att förbättra säkerheten skulle kunna spara mer än de kostar. För att klargöra kunskapsläget genomfördes en litteraturgenomgång av vetenskapliga publikationer inom området kvalitet och ekonomi som publicerats i en fokusrapport år 2004: Kvalitetskostnader. Rapporten redovisade några slutsatser som SLL kan dra av aktuellt kunskapsläge, vars resultat i allt väsentligt hämtats från studier utanför Sverige. Forskningen ger idag inte en tillräcklig bredd på redovisade resultat och teoretiska modeller för att kunna vara till stöd för hälso-och sjukvårdens aktörer på ett heltäckande sätt beträffande kvalitetskostnader och eventuella besparingar. Dock har den visat på några områden som är kostsamma och förhållandevis lätta att reducera. SLL rekommenderas ett flertal åtgärder, varav en var att genomföra ett pilotprojekt för att testa några kalkylmodeller i kombination med förbättringsarbete.  

Syfte, mål och måluppfyllelse

Syftet med Kvalitetskostnadsprojektet har varit att testa om tvärprofessionella team kan använda en känd förbättringsmodell i kombination med ekonomiska kalkyleringsmodeller. Ett forskarteam har värderat hur enkelt det är att använda de olika kalkylmodellerna och undersökt hur mycket projektet kan spara genom att använda riktiga kostnadsdata.

Målet i projektet har varit undersöka om man kan använda kostnadsdata som är hyggligt korrekta för att kunna beräkna kostnaderna för själva kvalitetsbristen samt åtgärderna för att reducera den. Dessutom har avsikten varit att studera hur teamen definierar kategorierna i de två kalkylmodellerna och tolkar modellerna i den egna ”miljön”. Projektets mål har även varit att bedöma hur pass användbara kalkylerna är i praktiken och värdet av dem beträffande kvalitetskostnadsberäkningar.
Projektet pågår fortfarande.

 

Verksamhetschef

Chefläkare Marion Lindh

Tidsplan

Projektet påbörjades december 2004 och pågår till mitten av 2007