Individuell plan enligt LSS 10 §

LSS-personer som har handläggare inom vård- och omsorgsnämnden i Sollentuna kommun har landets högsta frekvens av individuella planer, IP, för närvarande 52 % av alla som kan  ha en plan att jämföra med hela landets
%-andel: 7 för vuxna och 6 för barn och unga.   

Det är inget fristående projekt, utan ett arbetssätt som handläggarna anammat utifrån lagens tanke. Med tydlig information om rätten att söka IP ökar efterfrågan.

Grundidé och förankring

I en Individuell plan följer man upp och kan punkta ner följande:

• Planens korrekta benämning (dvs med laghänvisning)
• Vem planen avser 
• När den har upprättats och/eller avstämts
• Vilka som var med vid upprättande/avstämning = senaste tillfället
• De närvarandes namn, titel/funktion/ansvarsområde (ettdera), tel nr, e-adress 
• Inbjudna men inte närvarande
• Kort beskrivning av IP
• Omnämnande av ev andra planer
• Bakgrund om huvudpersonen, betydelsebärande fakta som ökar förståelsen för honom/henne, ex funktionshinder, hälsa, familjeförhållanden, boende, sysselsättning, fritid, nätverk, etc 
• Uppräkning av beviljade insatser
• Beskrivning av aktuell situation för huvudpersonen med "rapporter" från olika verksamhetsområden hur verkställigheten av de beviljade insatserna ser ut
• Aktuella frågeställningar
  - något som kan förändras, förbättras?
  - personens behov och (rimliga) önskemål tillgodosedda?
  - uppföljning av ev tidigare överenskommelser
• Planering för framtiden, kortare och längre perspektiv
  Mål på kortare och längre sikt
• Sammanfattning av överenskommelser med angivande av vad, vem, hur, när - inkl vilka som ska få ta del av dokumentet
• Ny avstämningstid och -plats
• Efter renskrivning undertecknande av både LSS-handläggaren och den enskilde/företrädare innan dokumentet sänds ut till övriga berörda

Ungefär så kan det se ut! Men man får avpassa efter den enskildes önskemål - alla vill inte ha alla livsområden belysta.

Syfte, mål och måluppfyllelse

Syftet är att den enskilde ska ha inflytande över sitt eget liv med IP som ett medel för detta. Det blir samtidigt ett instrument för handläggare att kunna stämma av om/att insatser fungerar och se om behov förändras, dvs att kunna göra ombedömningar av besluten, samt för alla involverade att kunna samarbeta på ett konstruktivt sätt.

Verksamhetschef

Monika Linderstål

Tidsplan

Arbetet med detta påbörjades 1994 i min verksamhet som hemtjänstassistent med delegation även för LSS och utvecklades vidare från 1996 när vi var två personer som blev s k renodlade LSS-handläggare, dvs med beställaruppgifter, utan personalansvar.

Fortsatt arbete

Effekter som har uppnåtts är att brukare har blivit mera nöjda och uppfattat att de har mera inflytande, insatser har blivit mera individuellt anpassade och nya verksamhetsgrenar har också utvecklats efterhand.

Bättre underlag för behovs- och ombedömningar har kunnat fås genom det nätverksarbete som planeringen innebär och det har blivit möjligt att på ett bättre sätt kunna samverka för alla involverade. Detta är inte belagt med forskning utan är min uppfattning med det perspektiv jag har efter tolv års arbete med detta och upprättade planer för över hundra personer.