Arbetet för ”Noll trycksår, undernäring eller fall i vården” sparar 175 miljoner kronor per år!

Det lyckade projektet handlat om att tidigt identifiera äldre patienter som riskerar att drabbas av undernäring, fallskador eller trycksår. Nu är det infört och används av 6 000 medarbetare.

Förutom att allt lidande som patienterna besparas, har metoden har inneburit att landstinget kan minska sina kostnader med närmare 175 miljoner kronor per år - det motsvarar lönen för 500 undersköterskor.

Alla patienter som är 70 år eller äldre ska riskbedömas när de skrivs in på sjukhus eller i hemsjukvård. För att uppnå visionen ska dessa patienter, oavsett diagnos, riskbedömas. Denna bedömning ska ske inom 24 timmar från patientens ankomst till sjukhus, och senast inom tolv dagar i hemsjukvården. För riskpatienter ska förebyggande åtgärder sättas in omedelbart, enligt standardiserade vårdplaner som tagits fram.

Fram till i dag har cirka 17 000 patienter riskbedömts. Alla uppgifter registreras i ett egenutvecklat kvalitetsregister, Moa.

Grundidé och förankring

Tre evidensbaserade riskbedömningsinstrument används. Genom att personalen använder samma instrument garanteras alla patienter en lika bedömning.

Uppgifterna från riskbedömningen sammanställs i ett särskilt formulär. Poängnivåer visar om patienten är i riskzonen för att drabbas av fallskada, undernäring eller trycksår. För riskpatienter ska förebyggande åtgärder sättas in direkt, enligt tvåsidiga standardiserade vård­planer som tagits fram för varje område. Vårdplanerna kan beskrivas som åtgärdsinriktade checklistor. De utgår i sin tur från vårdprogram som mer i detalj beskriver hur det förebyggande arbetet bör gå till.

När patienten skrivs ut från sluten­vården, eller överförs till annan vård­givare, görs en utvärdering av insatserna. I hemsjukvården sker utvärderingen var tredje månad. Uppgifterna registreras i patientens journal och i kvalitetsregistret Moa som är tillgängligt för alla berörda inom sluten- och öppenvården. Uppgifterna måste föras vidare i vårdkedjan eftersom den här typen av skador inte är diagnosbundna utan utvecklas över tid bland äldre och sköra patienter. Det behövs en vårdkedja där alla arbetar förebyggande.

Syfte, mål och måluppfyllelse

Visionen är noll trycksår,

Man har kunnat visa att det vårdpreventiva arbetet lönar sig, via en mycket överskådlig resultatredovisning. Andra skäl är att man använt ett populationsbaserat angreppssätt för att fånga upp riskpatienter. Därtill kommer att hela projektet genomförts på ett systematiskt sätt.

Tidsplan

Projektet som startade hösten 2005,  är nu integrerat i den ordinarie verksamheten

Fortsatt arbete

När projektet startade i landstinget i november 2005 fanns inget systematiskt vårdpreventivt arbetssätt – i april 2008 hade cirka 17 000 patienter riskbedömts.

I dag vet man till exempel att av alla patienter som är 70 år eller äldre riskerar 60 procent undernäring, 50 procent att falla och 20 procent trycksår. Personalen sätter in och registrerar åtgärder för ungefär 70 procent av patienterna.