ADHD-teamet kortade kön med två tredjedelar

Att enbart beta av den befintliga kön skulle, när ADHD-teamet startade sin verksamhet 2006, skulle ta upp till ett och ett halv år. Beslutet togs om att införa Lean Healthcare som filosofi och metod.

Ett intensivt förändringsarbete vid ADHD-teamet. Flera bra förändringar genomfördes redan innan medarbetarna deltog i leanutbildningen.

Grundidé och förankring

Allt fler och allt yngre barn remitteras till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för utredning på grund av misstanke om ADHD. Personalresurserna inom BUP har dock inte ökat, vilket tidigare har medfört lång väntan på utredning – upp till ett och ett halvt år.

ADHD-teamet etablerades i september 2006 inom enhet 3 vid BUP. Teamets uppgift är att arbeta med utredningar, men man får även göra en del behandlingsinsatser. Ett allmänt problem inom barnpsykiatrin är bristen på framför allt läkare men även kuratorer.  Vid starten fanns ett hundratal barn i kö för utredning. Den långa kön berodde delvis på att mycket lagts på hög i väntan på teamets start.

Beslut tog att arbeta med Lean Healthcare. Det innebär att det är medarbetarna själva som driver verksamhetsutvecklingen – från idé och analys till testning, genomförande och uppföljning. Det är medarbetarna som i sina team helt själva ansvarar för sina patienter (personligen) och måste ges möjlighet att ständigt följa upp och utveckla sina metoder. Man kan säga att medarbetarna (och då avses alla yrkeskategorier) har två jobb: dels att ge vård, dels att utveckla sitt arbetssätt. Båda är lika viktiga. Läs mer om Lean Healthcare här.

Syfte, mål och måluppfyllelse

Hanteringen med väntelistan har effektiviserats. Alla inblandade har tillgång till väntelistan. Återbud signalerar de genast till sekreteraren som börjar ringa runt och få in nya patienter. Tidigare var återbudsfrekvensen 25 procent och många tider utnyttjades inte. Efter nyordningen har alla återbud täckts av en ny patient.

Remisshanteringen har också förbättrats på flera sätt och även andra förändringar har införts:

• Remisserna sorteras av mottagningssköterskan och läggs direkt till ADHD-teamet.
• Ofullständiga remisser kompletteras innan utredningen sätter i gång.
• I hela verksamheten införs en ursprungligen kanadensisk modell (BCFPI = Brief child family phone interview), där man arbetar med frågeformulär vid datorn. Så snart en remiss kommer in ringer mottagningssköterskan upp föräldrarna för tre kvarts intervju. När intervjun är klar faller en profil ut, som visar symptombelastningen. Detta ger en snabbare hantering inom verksamheten. Modellen ger också möjlighet till uppföljning. 
• Psykologen och kuratorn arbetar mer samordnat. När psykologen gör sitt test med barnet under en halvdag följer en förälder alltid med. Tidigare fick föräldern återkomma för samtal med kuratorn. Nu sker test och samtal parallellt, och man får tillfälle till en gemensam kaffepaus med familjen.

Verksamhetschef

Enhetschef är Anders Edberg

Fortsatt arbete

Nästa steg är att arbeta med behandlingsdelen. Man ska gå igenom vad som ska göras och vem eller vilka som ska göra vad. Genom att koppla samman utrednings- och behandlingsdelen undviks spilltid.