Vad säger arbetsmiljölagen och LSS?

Delprojektet inom Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning har haft en inspirerande föreläsning om hur de olika lagarna – arbetsmiljölagen och LSS – ser på problem med hot och våld på arbetsplatser.

Föreläsningen anordnades av projektet Hot och våld, som genomförs inom stadsdelens grupp- och serviceboenden för personer med funktionsnedsättning. Bland åhörarna fanns vårdare, arbetsledare och biträdande enhetschefer samt representanter från boendestöd inom socialpsykiatrin och personlig assistans.

– Arbetsmiljölagen säger att alla som jobbar ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö, sa Agneta Karlström från Arbetsmiljöverket.

Hon är socionom och har tidigare arbetat med socialtjänst och handikappomsorg. På Arbetsmiljöverket arbetar hon med inspektion, bland annat inom vård och omsorg, och är även ute och informerar.

Många skador på grund av hot och våld

– Hot och våld förekommer inom väldigt många branscher. Vi kan inte säkert veta att problemen har ökat, men fler fall anmäls i dag till Arbetsmiljöverket. 

Hon tror att de ökade anmälningarna delvis kan bero på att personal som drabbas har blivit bättre på att rapportera incidenter.

Arbetsmiljölagen är en ramlag. Den säger vad man ska uppnå för att det ska vara bra. Lagens innehåll förtydligas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Där preciseras reglerna. Exempelvis får inte ett arbete genomföras ensamt om det finns en påtaglig risk för hot och våld.

Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön.

– För grupp- och servicebostäderna inom Hägersten- Liljeholmen är det Stockholms stad som är arbetsgivaren, det innebär att det är nämnderna som har det juridiska ansvaret, sa Agneta Karlström.

Skyddsombuden har också en viktig funktion. Han eller hon företräder personalen och därför är det viktigt att skyddsombudet inte blir arbetsgivarens förlängda arm.

Gruppbostäder är speciellt utsatta

Arbetsmiljöverket står för inspektion, information och tillsyn. Under 2010 tittar Arbetsmiljöverket Region Mitt särskilt på gruppbostäder. Delvis beroende på att det förekommer en del hot och våld och att det också finns en hel del belastningsbesvär hos personal.

Agneta Karlström visade statistik över anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro inom den kategori som gruppbostäderna för personer med funktionsnedsättning tillhör och den vanligaste anledningen till de anmälda arbetsskadorna är ”Våld, hot, rädsla eller liknande”.

– Det här visar att det finns stora problem med hot och våld. För att komma åt problemen är det mycket viktigt att arbeta systematiskt med arbetsmiljön och bland annat göra noggranna riskbedömningar, sa Agneta Karlström.

System för att arbeta med arbetsmiljön

Arbetsmiljölagen och LSS är bara två av flera lagar som arbetsgivaren ska förhålla sig till. För att det ska fungera behöver arbetsgivaren ha ett system för att arbeta med arbetsmiljön. Det är beskrivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM.

– Arbetsgivaren ska utreda risker och riskbedömningen ska omfatta både arbetsplatsen som helhet och enskilda arbetssituationer, sa Agneta Karlström.

Att undersöka innebär inte att vänta på att något händer utan att aktivt efterforska att arbetsförhållandena inte resulterar i problem med hot och våld. Kravet är att det ska göras en riskbedömning i arbetet med varje brukare. Det gäller i arbetet med personlig assistans och även på ett gruppboende och i andra situationer där man arbetar med och hos enskilda personer.

Viktigt med konkreta instruktioner

– Alla rutiner ska vara dokumenterade. Då vet man vad som gäller, sa Agneta Karlström.

Instruktionerna ska vara så konkreta att en person som inte känner brukaren ska kunna följa dem. Både instruktionerna och handlingsplanen ska vara nedskrivna. Handlingarna ska sedan hållas uppdaterade och tillgängliga för all berörd personal.

Enligt arbetsmiljölagen ska personalen samverka och enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren ge personalen möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet.

– Det är viktigt att inte glömma bort någon grupp, exempelvis nattpersonalen, avslutade Agneta Karlström.

En vårdare berättar

– Det finns ett stort behov av att diskutera hot- och våldsfrågor, säger Sean Urbas, vårdare på Jenny Linds gruppbostad i Fruängen. Det är bra att så här på en föreläsning få reda på vad det handlar om och var man kan få mer information.

På gruppboendet där han arbetar idag har han inte blivit utsatt för våld, men väl under två tidigare tillfällen på ett annat boende. Han har arbetat som vårdare i 20 år.

Sean Urbas tycker att det är bra att även mindre incidenter ska dokumenteras. Om något allvarligare händer kan den informationen vara till stor hjälp för att kunna förstå vad som kan ha legat bakom det som hänt.

Hur LSS ser på hot och våld

Riitta-Leena Karlsson är funktionshinderombudsman i Stockholms stad. Hon berättade om hur LSS ser på hot och våld utifrån ett brukarperspektiv.

– Hot och våld är definitivt något som förekommer i kommuner och stadsdelar. Därför är det viktigt att det blir ett fokus som är lösningsorienterat, sa Riitta-Leena Karlsson.

LSS har kommit till för att komplettera övrig lagstiftning: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL).

Viktigt med tillräcklig bemanning

Bemanningsfrågan är mycket viktig när man talar om hot och våld. I LSS står det att ”personal ska finnas som behövs för att ge god vård”. Vidare står det att den enskilde ska till största möjliga utsträckning ges möjlighet att kunna påverka stödets utformning. Det är där som man måste se till att det finns tillräckligt med personal, menade Riitta-Leena Karlsson.

– Vi brukar säga att ”en del behöver mer för att få lika mycket”.

Kan leda till kniviga arbetsmiljöfrågor

Riitta-Leena Karlsson vände sig till publiken och frågade om någon kan ge ett exempel på en knivig arbetsmiljöfråga, där LSS kan tyckas krocka med arbetsmiljölagen.

Rökning, nämnde någon i publiken. Riitta-Leena Karlsson höll med.  Det kan leda till ett arbetsmiljöproblem för personalen och i vissa fall även till konflikter.

– Även regler på boenden kan leda till konflikter, det har förekommit interna regler som har orsakat konflikter till exempel angående besök samt om flick- och pojkvänner får sova över. Sådant kan oftast lösas, sa Riitta-Leena Karlsson.

Vad är då lösningen?

– Kommunikation är ofta en nyckel till att komma åt hot- och våldssituationer. Det är viktigt att personalen inte känner sig stressad så att de kan förklara vad som ska hända, sa Riitta-Leena Karlsson.

Kompetens är också viktigt. Personalen måste veta vad olika funktionsnedsättningar innebär och behöver även få en introduktion kring behoven hos varje individ. Där såg hon en stor nytta med att göra riskbedömningar för varje brukare.

Personalens värderingar påverkar mötet med brukaren och det är viktigt att arbetsledaren sätter gränser så att värderingarna följer de bärande principerna i lagstiftningen och är lämpliga till exempel på boendet. Hon poängterade även att mötet mellan personal och brukare påverkas av samma faktorer som ute i övriga samhället, exempelvis av kön, etnicitet och ålder. En man har exempelvis lättare att få stöd än kvinnor.

Förutom att ha utbildning och erfarenhet behöver personalen vara bra på att samarbeta och duktiga på bemötande.

– För att få arbetsmiljölagen och LSS att fungera tillsammans behövs god bemanning och gott ledarskap. Det är också viktigt med ett bra samarbete mellan arbetsgivaren och skyddsombudet, avslutade Riitta-Leena Karlsson.

 

Fakta om arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet: tekniska fysiska arbetsorganisatoriska sociala arbetets innehåll Fakta om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.