Trygga relationer skapar patientsäkerhet
Publicerat:05 december 2011
Författare:Ylva Sjönell
Säkerheten hos en patient på en psykiatrisk avdelning baseras på den trygghet de känner i relationerna med vårdare och andra runt omkring dem, det är kärnan i TERMA-modellen. Den har blivit en allt vanligare utbildningsmodell för hur hot och våldssituationer hanteras inom vården i Sverige och Norge.
Det startade med att Stockholms Läns sjukvårdsområde 2005 frågade Geir Olsen,
projektansvarig för TERMA-modellen i Bergen, och hans kollega Björn Petter Hansen om de kunde utforma en instruktionsmodell för att arbeta med Hot och våld. Modellen utvecklades och testades i Stockholm med stor framgång och fick där namnet ”Bergenmodellen”. Senare har namnet bytts till TERMA, dvs Terapeutiskt Möte med Aggressivitet. Modellen har ett fokus på bemötandefrågor, hur våldsbenägna patienter bör bemötas för att största möjliga trygghet ska skapas för alla inblandade.
- Vi kan aldrig skapa en miljö helt utan hot och våldsincidenter, men vi kan minimera de skador som uppkommer i samband med dem, vilket är vårt mål när vi nu startar en utbildning i TERMA-modellen i Eskilstuna, säger Niklas Larsson, skötare/projektledare på Mälardalens sjukhus.
Förankring i verksamheten
Sedan Bergenmodellen blivit TERMA-modellen har Geir Olsen och hans kollegor bidragit till genomförandet av den på olika ställen i Sverige som t ex i Region Skåne, Dalarna, Vadstena och på många håll i Norge. Modellen är uppbyggd så att Geir Olsen och hans kollegor utbildar ett antal instruktörer inom det landsting/den kommun där utbildningen äger rum. Sedan är det instruktörernas uppgift att utbilda och genomföra modellen på hemmaplan.
- Det är en av de stora fördelarna med TERMA-modellen, att den är förankrad i verksamheten självt vilket gör den mer effektiv och långlivad, säger Geir Olsen.
Många andra utbildningar bygger på att ett antal utbildare kommer till en organisation och utbildar personalen och sedan åker därifrån. I det läget blir det svårt med kontinuitet och förankring. Med TERMA-modellen stannar kunskapen inom organisationen och uppdateras allteftersom. Det gör att det bildas ett internt kontinuerligt lärande inom organisationen som bygger på TERMA-modellens filosofi.
TERMA-modellen är ett väldefinierat program
En annan fördel med TERMA-modellen är, enligt Geir Olsen, att det är ett mycket väldefinierat program med tio självständiga kapitel och fem arbetsmoduler. Programmet är utformat för att på ett strukturerat sätt möta väldefinierade behov i verksamheten. Man kan fritt välja det kapitel/den modul som passar i just det sammanhang man befinner sig och arbeta med den frågeställningen.
Den relationella säkerheten
- Men, det jag upplever som den största fördelen med TERMA-modellen är det fokus som ligger på den relationella säkerheten. Det gäller att förstå vikten av en bemötandesituation som skapar tillräcklig trygghet och säkerhet så de negativa effekterna av t ex aggressivitet minimeras, förklarar Geir Olsen.
Det innebär, enligt honom, att för att skapa trygga relationer mellan patienten och vårdaren så måste även vårdaren arbeta med sig själv och förstå att i t ex mötet med aggressivitet så måste han/hon även möta sin egen aggressivitet för att förstå hur relationen med den aggressiva patienten ska kunna utvecklas för att skapa trygghet. Den relationella säkerheten handlar mycket om hur man använder sig av kommunikation och samarbete inom personalgruppen för att skapa en trygghet där som sedan ligger till grund även för bemötandet av patienterna.
Eskilstuna bygger trygghet systematiskt
På Mälarsjukhuset i Eskilstuna sökte man för ett par år sedan efter ett mer systematiskt verktyg för att jobba med Hot- och våldssituationer inom vården, främst inom den psykiatriska delen. De gick i det skedet med i preventionsprojektet Hot och Våld, som drivs av AFA Försäkring på uppdrag av parterna. Tidigare hade de i Eskilstuna haft lite olika utbildningar och aktiviteter på det temat, men de flesta rann ut i sanden när väl utbildarna åkte hem till sig. Det var ett av skälen till att de valde att börja arbeta TERMA-modellen där kunskapen stannar inom organisationen. Ett annat skäl var att modellen har fokus på den relationella säkerheten.
- Man har under många år jobbat med den statiska säkerheten, dvs höga murar, låsta dörrar, skyddsutrustningar m.m. och där finns inte så mycket mer att göra. Däremot finns nog mycket kvar att utveckla inom den relationella säkerheten, säger Niklas Larsson.
Det förväntade resultatet när TERMA-modellen är fullt genomförd är att både antal incidenter och skadorna i samband med hot- och våldssituationer ska minska. Och, i de situationer som ändå uppstår vill de minimera effekterna, vilket de förväntar sig blir resultatet av TERMA-modellens arbetssätt.