Seminarium om Hot och våld i arbetslivet

Vissa yrkeskategorier behöver lära sig mycket mer om hot och våld. Brist på tid, otrygghet och otillräckliga kunskaper kan förvärra problem med hot och våld. Det konstaterades på ett seminarium om Hot och våld i arbetslivet som Sveriges Kommuner och Landsting arrangerade den 18 januari.

På mötet presenterades bland annat två delprojekt inom preventionsprojektet Hot och våld, som genomförs av AFA Försäkring på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting  och fackliga organisationer i samverkan.

De båda delprojektledarna, Malin Johansson och Johnny Herén, berättade om sina erfarenheter från Individ- och familjeomsorgen i Angereds SDF, Göteborg, samt från skolorna i Sorunda rektorsområde, Nynäshamns kommun.

Andra föreläsare var Patrik Åhnberg, säkerhetschef i Stockholms stad, Örjan Swahn, egenföretagare inom området vård av personer med funktionsnedsättning och Anna Björkdahl, projektledare inom Stockholms läns sjukvårdsområde, som ansvarar för införandet av den så kallade Bergenmodellen på deras psykiatriavdelningar.

Hur höja kunskaper?

På seminariet diskuterades bland annat hur kunskaper om hot och våldsproblematik ska kunna höjas för utsatta personalgrupper. Föreläsarna var eniga om att det behövs en nivåhöjning och flera kunde konstatera att de inte har fått kunskaper om hot och våld i sina grundutbildningar, exempelvis till socionom och sjuksköterska.

En åhörare poängterade att det inte bara är viktigt att det läggs in i utbildningar utan att det också måste prioriteras på arbetsgivarsidan. Exempelvis måste kunskaper om hantering av hot- och våld finnas med i introduktionen för nyanställda.

Förhållningssätt och lösningar

Ned Carter, moderator från Sveriges Kommuner och Landsting, bad alla reflektera över möjligheten att hot- och våldsbeteende kan tänkas vara ett oönskat men allmänmänskligt beteende. Hur bör det i så fall hanteras, undrade han?

– Beteendestörningar och kommunikationsproblem är två sidor av samma mynt, sa Örjan Swahn. Han arbetar med gruppbostäder, daglig verksamhet och konsultation och har lång erfarenhet av arbete med personer med funktionsnedsättning som skadar sig själva eller andra.

– Lösningarna är hur allmänmänskliga som helst och det är fel att lägga förklaringen hos diagnoser, sa han.
Exempel på situationer som kan leda till hot och våld, hos en person med funktionsnedsättning, är att patienten flyttas eller är undersysselsatt.

Förebyggande projekt för tryggare arbetsplatser

De två delprojektet inom projektet Hot och våld, som genomförs inom Individ och familjeomsorgen i Angereds SDF och på skolorna i Sorunda rektorsområde, har båda som mål att arbetsplatserna ska vara trygga. De arbetar med såväl det förebyggande arbetet som med att kunna hantera hot- och våld, när det händer, och med åtgärder efter att det har hänt.

I Nynäshamn ingår även elever som målgrupp, då de omfattas av arbetsmiljölagen.

Hur yttrar sig våldet?

– Inom Individ- och familjeomsorgen fattar vi beslut som kan upplevas som provocerande och uppröra, sa Malin Johansson. Beslut som kan leda till hot- och våldssituationer är exempelvis omhändertaganden av barn och beslut som rör missbrukare.

Förutom socialsekreterare är exempelvis receptionspersonal en utsatt grupp, förklarade hon. De möter personer i kris hela dagarna och behöver utbildning i bemötande.

– Skolvärlden har inte alltid ett fysiskt våld som exempelvis som inom psykiatrin, utan det sker ofta i det tysta, mobbing och känslan av otillräcklighet hos personalen, sa Johnny Herén.

Brist på tid gemensam faktor

Inom Individ och familjeomsorgen har enhetscheferna ansvar för både personal, budget och verksamhetsutveckling. De har därför relativt dåliga förutsättningar att ta hand om hot- och våldsproblematiken, förklarade Malin Johansson. 

– Vi försöker se om det finns delar som man kan lyfta bort från enhetscheferna, sa hon.

Inom skolan har lärarna en stressig tillvaro, att få tid är därför ett ständigt problem, kommenterade Johnny Herén.

Han tycker dock att lärarna på skolan har ett stort engagemang för projektet och arbetet mot hot och våld.

Även eleverna bidrar. Johnny Herén samarbetar med en elevgrupp på Sunnerbyskolan som är involverad i projektet.

Trygghet viktigt för att minska hot och våld

Att skapa en trygghet på skolorna är viktigt för att komma åt problem med hot och våld, menade Johnny Herén. De har därför dragit igång arbeten för att skapa ökad samhörighet mellan skolorna i rektorsområdet och i närområdet.

– Vi arbetar med att samordna antimobbinggrupper, sa Johnny Herén. Ett annat exempel är att starta upp en lokal krisorganisation tillsammans med andra aktörer i närområdet, som exempelvis kyrkan och fritidsgården. Det behövs för att snabbt kunna agera om någonting händer.

Utbyte av erfarenheter och samarbete

I Angereds SDF försöker man lära av andra myndigheter som också har problem med hot och våld. De har därför inlett ett erfarenhetsutbyte med Kronofogden, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

– Syftet är att ta del av deras erfarenheter, exempelvis om hur man organiserar sig för att arbeta med hot- och våldsfrågor, sa Malin Johansson.  De är även intresserade av att lära av oss. Det vi är duktiga på är att bemötande och att möta människor i kris.

Johnny Herén samarbetar med den säkerhetsansvariga på kommunen.

– Det är viktigt att vi jobbar tillsammans i kommunen, sa han. Om något blir bestämt på central nivå så kommer arbetet att bestå. Samarbetet bidrar också till att det blir ett pågående arbete. Och det är sådana förändringar som är betydelsefulla.

Läs även om säkerhetsarbetet inom Stockholms stad och om erfarenheter från vård av personer med funktionsnedsättning samt om den så kallade Bergenmodellen som används på psykiatriavdelningar inom Stockholms läns sjukvårdsområde.