Säkrare arbetsmiljö på Sahlgrenska

Ambulanssjukvård är ofta förknippat med stress och snabba beslut. Om man dessutom lägger till att personalen ofta vistas i hotfulla och våldsamma situationer så inser man snabbt att det här är en yrkesgrupp utöver det vanliga.

Konsten att behålla lugnet i traumatiska situationer är en egenskap många avundas. Det är dock en förutsättning för att kunna sköta sitt arbete som ambulanssjukvårdare, sjuksköterska eller läkare inom ambulanssjukvården. Dessvärre finns det ytterliga faktorer som försvårar för personalen, nämligen förekomsten av hot och våld. Elisabet Hammar, anestesisjuksköterska inom ambulanssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, berättar:

- Jag har arbetat inom ambulanssjukvården sedan 1994 och upplever tyvärr att hot och våld har ökat. Dels förekommer det oftare nu, dels har våldet blivit grövre.

Droger ett stort problem

De våldsamma situationerna uppstår ofta i samband med att patienten tagit droger och just drogen GHB utmärker sig extra mycket:

- Personer som tagit GHB kan bli vansinnigt aggressiva och starka. De är även väldigt oberäkneliga och går inte att resonera med, berättar Elisabet Hammar.

Den höga frekvensen av hot och våld har resulterat i att ambulanssjukvården ibland måste avvakta innan de kan ta sig fram till patienten. Följden blir olyckligtvis att en del patienter får vänta för länge innan hjälp anländer. Detta är dock en nödvändig åtgärd för att säkerställa personalens säkerhet:

- Vårt mål är självklart att ge bra vård, men vi måste även tänka på vår egen säkerhet. Det blir tyvärr inte alltid en så bra kompromiss, förklarar Elisabet Hammar.

En utsatt yrkesgrupp

Med tanke på den här yrkesgruppens utsatta situation var det självklart för ambulanssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset att medverka i preventionsprojektet Hot och våld. Tack vare tidigare arbete med arbetsmiljöfrågor har de redan en grund att bygga vidare på:

- Vi har instruktioner och liknande som är bra, men de behöver ses över och anpassas till samhällets förändringar, säger Elisabet Hammar och fortsätter:

- Vi måste även fokusera mer på hur vi kan förebygga att hotfulla och våldsamma situationer uppstår.

Stora förhoppningar på projektet

Elisabet Hammar är projektledare för Sahlgrenskas medverkan i projektet och har stora förhoppningar på resultatet. Hon hoppas bland annat på ett bättre samarbete med SOS och ett fungerande nationella nätverk där man kan del av varandras erfarenheter. Hon ser dessutom projektet som ett bra tillfälle att kunna arbeta igenom hot och våld-frågan ordentligt på lokal nivå.

- Våra ambulanser har redan väldigt hög belastning. Hot och våld tar viktig tid i anspråk, tid som kunnat ägnas åt att ge andra medborgare hjälp, avslutar hon.