Så förebyggs hot och våld

Publicerat:31 januari 2011
Författare:Anette Iacobaeus

Hur kan man arbeta förebyggande för att skapa trygga och säkra arbetsplatser? Här ges exempel från Stockholms stad, vård av personer med funktionsnedsättning samt psykiatrisk slutenvård.

bild på Anna Björkdahl

Bild: Erja LempinenAnna Björkdahl, projektledare, Stockholms läns sjukvårdsområde.

Patrik Åhnberg, säkerhetschef inom Stockholms stad, berättade om sina erfarenheter på ett seminarium om hot och våld i arbetslivet, som arrangerades av Sveriges Kommuner och Landsting den 18 januari i Stockholm.

Han betonade att det är viktigt att få ut kunskap om hot- och våldsproblematik i organisationerna. Som säkerhetschef ansvarar han för säkerheten för politiker och förvaltningschefer med flera.

För politiker och förvaltningschefer är utbildningen som berör hot och våld obligatorisk och det har inte varit svårt att motivera, förklarade han.

– Det är inte bara en säkerhetsfråga, det är en arbetsmiljöfråga, sa Patrik Åhnberg.

Han menade dock att det kan vara en svår balansgång för politiker att vara synliga och samtidigt skydda sig mot hot och våld.

Nytt incidentsystem

Stockholms stad har ett nytt incidentrapporteringssystem. Det hanterar både interna och externa incidenter och det är dessutom möjligt att rapportera anonymt.

– Att kunna rapportera anonymt är viktigt eftersom vi då kan få in fler signaler, speciellt om interna incidenter, sa Patrik Åhnberg.

Erfarenheter från vård av personer med funktionsnedsättning

Örjan Swahn är psykolog och psykoterapeut och arbetar med gruppbostäder, daglig verksamhet och konsultation. Han har lång erfarenhet av arbete med personer med funktionsnedsättning.

Eftersom han är specialiserad på att jobba med svåra fall av självskadebeteende och aggressivt beteende har han träffat många som skadar sig själva eller andra.

– Även självskadebeteende är jobbigt att hantera för personer som arbetar på LSS-boenden, sa han. Förutom att det är jobbigt att uppleva kan det leda till våld när en personal försöker bryta ett självskadebeteende.

Örjan Swahn förklarade att många som arbetar med det här känner skam. Och han har träffat många anhöriga och personal som tror att de är ensamma om det här problemet.

– Det är ett speciellt våld, sa han. Det blir inte lagfört och man vänjer sig. Och det är otroligt fint med folk som stannar kvar, trots att de utsätts för våld.

– Det är aldrig är diagnosen som är orsak till beteende. Det är situationen som vi skapar som är orsaken till det våldsamma beteendet.

Han konstaterade att det är mycket som behöver göras. Det handlar exempelvis om utbildning, träning, specifika behandlingsprogram och handledning.  

Erfarenheter av Bergenmodellen inom psykiatrivården

Anna Björkdahl, Stockholms läns sjukvårdsområde, berättade om arbetet med den så kallade Bergenmodellen, som används för att arbeta med hot och våld, och som hon ansvarar för att införa inom sjukvårdsområdets psykiatriavdelningar.

Hon betonade att det är viktigt att se mönster i hur hot och våld yttrar sig. Hur ofta sker det och varför blir patienter våldsamma och så vidare?

Bergenmodellen är utvecklad vid universitetssjukhuset i Bergen. Den innehåller teori, fysiska praktiska övningar samt rollspel och har fokus på vardagsbemötandet.

En styrka med modellen är att man går in detaljerat på situationer som förekommer på psykiatriavdelningar, exempelvis bältesläggning.

När någonting har hänt är det viktigt att förebygga att det inte händer igen, menade Anna Björkdahl.

Workshoparna är livsblodet i modellen

Inom organisationen utbildas medarbetare till kursledare som sedan utbildar på andra avdelningar, men inte på sin egen avdelning. Den inledande utbildningen är under fyra dagar.

Sedan får personalen öva på workshops, där de får praktisk handledning och där man utgår ifrån deltagarnas situation på avdelningarna. Både fyradagarskurserna och workshoparna bedrivs lokalt inne på klinikerna.

– Workshoparna är livsblodet i Bergenmodellen, sa Anna Björkdahl. Då tas verksamheten på klinikerna upp.

Arbetet med Bergenmodellen har pågått under 5-6 år och det har genomförts cirka 200 fyradagarskurser.  

– Mycket handlar om kultur- och normförändringar, förklarade Anna Björkdahl. Det är inte ett projekt med slutdatum då allt ska flyta.

På seminariet presenterades även två av delprojekten inom preventionsprojektet Hot och våld, som genomförs av AFA Försäkring på uppdrag av Sveriges kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan.

Bergenmodellen förbättrade arbetsmiljön