Referensnätverksträff i Göteborg

De sex olika lokala projekten inom Hot och våld träffade referensnätverket för att utbyta kunskaper och erfarenheter. De fick även en inspirerande föreläsning om TIP-metoden.

Christina Pettersson, OFR, var med på mötet som hölls på Scandic Crown i Göteborg. Hon närvarade som representant från de uppdragsgivare som står bakom projektet.

– Statistiken visar att vi har mycket bekymmer med hot och våld i våra kommuner och landsting. Om man jämför de statliga, kommunala och privata sektorerna så har vår sektor ökat mest. Statistiken är från 1995 fram till idag. Syftet med det här projektet är bland annat att försöka ta reda på vad som ligger bakom.

Grundtanken är att referensnätverket ska vara ett forum för utbyte och lärande.

Christina Pettersson presenterade övriga organisationer som står bakom satsningen på Hot och våld projektet och förklarar att det är av partsgemensamt intresse att våra arbetsplatser ska vara trygga och säkra.

För Kommunals medlemmar innebär projektet framför allt att det tas fram lösningar på hur man ska arbeta med de här frågorna, kommenterar Peter Larsson, Kommunal. Det är fortfarande ett stort mörkertal. Jobbar man inom de här yrkeskategorierna så förväntas man klara av våld, exempelvis inom psykiatrisk vård och demens. Det är förstås inte okej.

– Projektet bidrar till att det blir mer tydligt att hot och våld förekommer. Och man ser att det hjälper att anmäla. Det är bra om det kommer ut till allmänheten att den här arbetsmiljörisken finns för våra medlemmar.

– Att lösa problemen är också viktigt för att vi ska kunna locka ungdomar att arbeta inom vården. De är mycket medvetna om arbetsmiljön idag.

Tom Haglund, Sveriges skolledarförbund, kommenterar att det är viktigt att få det att fungera ute på arbetsplatserna.

– Vi måste skapa ett arbetsklimat som kan stödja att problemen med hot och våld minskar. Och det innefattar både elever och personal.

Stig Lindholm, Västra Götalandsregionen, representerade arbetsgivarsidan. 

– Vi kan aldrig acceptera att hot och våld förekommer, säger han. Det är viktigt att det blir en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet att ta hand om de här frågorna.

– Sedan är det här ett jättekommunikationsprojekt. Det gäller att få ut information på ett bra och tydligt sätt.

Kartläggning av komplexa problem

Pia Andersson är doktorand och biträdande forskare vid institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hon föreläste om den så kallade TIP-metoden som alla lokala projekt har använt för att analysera sina behov och välja frågor att börja arbeta med.

TIP- metoden kan vara lämplig att använda när man har ett komplext problem där en del av problematiken inte är synlig, förklarar Pia Andersson. Det är viktigt att ta reda på om vi ställer rätt frågor. Metoden kan också vara ett sätt att arbeta fram åtgärdsförslag som är hållbara.

– Behovskartläggningen har varit bra och hjälpt oss att få en gemensam målbild, säger Christopher Lundberg, ambulanssjukvårdare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Reflektioner i mindre grupper

Seminarier hölls om de olika projekten och erfarenheter och idéer utbyttes, exempelvis om förhållningssätt och samarbete med andra aktörer.

Bemötandets betydelse

Just bemötandets betydelse har man inom psykiatrivården på Mälarsjukhuset som fokus för sitt arbete i projektet. Något som poängterades var hur viktigt det är att vara medveten om den egna dagsformen. Det är även viktigt att få återkoppling från kollegor på hur man bemöter patienter. Att arbeta i grupp ökar möjligheterna att få feedback. Det kan även vara bra med handledning i grupp, både i förebyggande syfte och när något har hänt.

Samverkan med andra aktörer

– Vårt projekt har inspirerats av de statliga myndigheterna och har kontaktat dem för att få reda på vad de gör, säger projektledare Malin Johansson, från individ och familjeomsorgen i Lärjedalen, Göteborg.

I projektet Street smart på Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomförs olika aktiviteter för att nå ut till allmänheten som är en av deras prioriterade målgrupper. Ambulanssjukvården på Sahlgrenska har även inlett ett samarbete med Polisen, SOS Alarm och Räddningstjänsten för att förbättra deras kommunikation.

Incidentrapportering A och O

Projektledare Elisabet Hammar, Ambulanssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar att de har börjat arbeta med en ny typ av VIF, våldsincidentformulär, som är enkelt och består av kryssfrågor.

– Det gäller att stoppa att man höjer sin acceptans för hot och våld, säger Elisabet Hammar.

Ekonomiska aspekter

– Vi i Lärjedalen har gjort en kostnadsberäkning som visar vad det kostar när en medarbetare vid individ och familjeomsorgen hos oss blir utsatt för hot och våld, säger Malin Johansson.

Hur sprids informationen om projektet?

Information om projektet kommer bland annat att sprida via portalen suntliv.nu, fackliga tidningar och annan press med mera. De lokala projekten sprider information via befintliga möten, sina egna intranät och personaltidningar.

Det är viktigt att få upp det här arbetet på agendan i forum som finns, exempelvis arbetsplatsträffar. Det är även viktigt att få in det i uppföljningen.

– När man säger ”hot och våld” så lyssnar folk, säger en deltagare. Det skapar intresse.

Vad händer härnäst?

Projektet går nu in i en genomförandefas, förklarar projektledare Annika Nilsson, AFA Försäkring. Man har kartlagt de olika områdena som man behöver arbeta med. Det är viktigt att dokumentera de lärdomar som görs i projektet och våra erfarenheter så att fler kan ta del av dessa. Vi ser fram emot nästa referensnätverksträff som kommer att hållas under 2011.