Lokalt arbete börjar ge resultat

De olika projekten inom Hot och våld har träffats för ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Alla är klara med sina behovskartläggningar och har haft bra uppstarter. På flera håll märks redan positiva resultat.

Inom hot och våld deltar sex lokala projekt som drivs inom följande verksamheter: psykiatrisjukvården vid Mälarsjukhuset, ambulanssjukvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, skolan inom Sorunda rektorsområde i Nynäshamn, gruppbostäder inom Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning, individ- och familjeomsorgen i Lärjedalens stadsdelsförvaltning samt skolan och äldreomsorgen i Nybro kommun.

Ett möte med fokus på erfarenhetsutbyte hölls den 29 september på Scandic Crown i Göteborg.

Redan positiva resultat

I flera av de deltagande organisationerna märks redan positiva resultat.

– Vi upplever att fokus på hot och våld, i och med att vi deltar i projektet, har lett till en statushöjning för dem som arbetar hos oss, sa projektledare Mirja Dahlberg från i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning. Den primära målgruppen för oss är vårdarna.

Projektet på gruppbostäderna i Hägersten-Liljeholmen kommer bland annat att genomföra föreläsningar för personal, ha möten med hot och våld som tema samt genomföra utbildningar. De planerar även aktiviteter som syftar till bra samverkan med andra aktörer.

Att samverka med andra aktörer satsar även de andra projekten på, exempelvis ambulanssjukvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Vi har märkt att vi inte pratar samma språk som våra samarbetspartners, sa Christopher Lundberg, ambulanssjukvårdare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. För att lösa det har vi startat en kommunikationsgrupp med representanter från polisen, SOS Alarm och räddningstjänsten.

I projektet inom individ- och familjeomsorgen i Lärjedalen har man kontaktat olika myndigheter, exempelvis Kronofogden, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Syftet är att ha ett erfarenhetsutbyte kring frågor om exempelvis fysisk miljö (lokaler och larmsystem), rutiner och implementering i större organisationer.

– De här myndigheterna har uppbyggda säkerhetsorganisationer och är intresserade av att utbyta erfarenheter med oss, sa projektledare Malin Johansson, individ- och familjeomsorgen i Lärjedalen, Göteborg.

Kartläggningar av problem och möjliga lösningar

I projektet på skolorna inom Sorunda rektorsområde har man med hjälp av analys av statistik samt kartläggning av problem och möjliga lösningar kunnat ringa in vilka områden som man behöver arbeta med.

– Eftersom eleverna också omfattas av arbetsmiljölagen är det viktigt att de finns med i arbetet, sa projektledare Johnny Herén.

Alla projekt har använt den så kallade TIP-metoden för att göra en behovskartläggning och ta fram möjliga lösningar på olika problem.

– Det är positivt för oss att vi har hittat en gemensam målinriktning, sa projektledare Niklas Larsson från psykiatrisjukvården på Mälarsjukhuset. Vårt projekt fokuserar mycket på bemötandets betydelse.

Arbetet med TIP-metoden har varit värdefullt för alla de lokala projekten.

– Behovskartläggningen har varit bra och hjälpt oss att få en gemensam målbild, sa Christopher Lundberg, ambulanssjukvårdare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Förankring

Arbetet med förankring är inte helt okomplicerat. Christopher Lundberg från ambulanssjukvården berättade.

– Vi arbetar för att förankra uppåt och ut i organisationen. Det kan vara svårt att nå ut till personalen eftersom vi är stationerade på olika brandstationer. Att förankra är ett pågående arbete.

Förväntningar på projektet

Att förväntningarna på projektet är höga känner man mycket av i de medverkande organisationerna.

Deltagare från Nybro kommun, Nynäshamn och Mälarsjukhuset diskuterade hur de upplever förväntningarna på projektet. De var överens om att förväntningarna är höga.

Mathias Carling, mentalskötare på Mälarsjukhuset, tyckte att det är enklare nu att säga vad projektet ska göra när de har kommit längre i planeringen.

Hur tas ett sådant här projekt emot i skolan, undrade Mathias Carling?
– Vi kallar det ”Trygg skola” i stället för ”Hot och våld”, förklarade Patrik Andersson lärare på Sunnebyskolan i Nynäshamn (Sorunda). Förväntningarna på projektet är mycket stora.

Erfarenheter av expertkunskap

Att projektet i Nybro har haft externa föreläsare har bidragit till en större förståelse för deras projekt.

– Vi har haft flera kunniga föreläsare, sa Ann-Christine Quist-Karlsson, undersköterska och facklig företrädare, äldreomsorgen i Nybro.

Titti Lundin, från RPS, Polishögskolan, är inbokad för en kommande föreläsning och ska prata om hur viktigt det är att vara trygg i den egna yrkesrollen. Hon ska även komma till skolorna i Sorunda.

Incidentrapportering

Flera har börjat arbeta med förbättringar av incidentrapporteringen.

– Vi har skapat ett eget incidentrapporteringsformulär med kryssfrågor, sa Christopher Lundberg från ambulanssjukvården. Utgångspunkten var att få ett formulär som man orkar fylla i det kl. 03:00 på natten. Det har vi lyckats med.

Även inom projektet i Nybro har man börjat använda ett nytt system för att rapportera incidenter. De gör både en tillbudsrapportering och en arbetsskaderapportering. De nya blanketterna bygger på forskning.

– Vi upplever att förändringarna i vårt incidentrapporteringssystem har lett till att arbetsmiljön förbättrats, sa Ann-Christine Quist-Karlsson från äldreomsorgen. Det är fantastiskt att det här systemet fungerar lika bra i äldreomsorgen som i skolan.